Soc anmäld

Bara delvis rätt. Man kan inte göra sina bröstarvingar arvlösa. De har alltid rätt till laglotten. 

TS, hur kan ditt barn hata en person som han aldrig har träffat? Jag förstår ju av vad du skrivit att människan i fråga betett sig vidrigt och att inte ha kontakt kan säkert vara ett bra beslut. Men att låta kvinnan ta så mycket plats i dina barns liv genom ditt hat och ältande låter inte bra. Jag tror inte att dina barn mår bra av det. Det räcker med att säga att mormor betett sig illa och att ni därför inte träffar henne.

å andra sidan, om man växer upp med en förälder som kanske hotar, slår, låser in, förgriper sig på en sexuellt. Då kan jag tycka att det är en sund och frisk reaktion att bli så arg, både på förrövaren och de som förminskar vad förrövaren gjort. Risken med att växa upp med en sån förälder är ju också att man får lite svårt med det sociala. 

Tror att vi tolkar TS olika beroende på egna erfarenheter. Min kompis pappa låste in sina barn, hotade och förlöjligade dem, förgrep sig sexuellt på den ena. Min kompis stod det verkligen inte riktigt rätt till med, bland annat blev hon aggressiv (år av terapi tog bort det).

Har man upplevt sånt eller haft det i sin närhet ligger det nog närmare till hands att tro att det är ngt sånt TS har upplevt. Har man inte det kan jag förstå att det låter orimligt. 

Har mormodern betett sig som man kan befara är TS värd ett stort j-a skadestånd.

Tycker du även att våldsoffer till dömda gärningsmän borde tacka nej till skadestånd om de är arga på gärningsmannen? 

Jag tycker också att TS gjort fel som pratat med sitt barn om detta. Det var det första jag skrev i tråden. Men den är lång nu, så jag förstår att du inte minns/har sett det. 

Om det rör sig om såna brott jag skrev om är det så himla många som aldrig ens polisanmäler, så om TS ser arvet som en typ av skadestånd (min gissning) tycker jag hon gör helt rätt. Jag ser inget som helst moraliskt fel i att hata en förrövare och se fram emot att få arvet efter den.

Om det är så att mormodern begått någon typ av övergrepp mot TS så är det mormodern som har bristande moral och ingen annan. Men, som du skriver, detta är inget TS bör prata med sina barn om. 

Alltså, om släktingen är ett j-a svin så bryr man sig så klart mer om pengarna än om personen. 

Jag berättade tidigare om en kompis vars förälder var just ett sånt svin. Som ung kunde min kompis säga att det vore skönt om föräldern dog. Idag, många år av missbruk, självskadebeteende och i synnerhet terapi senare, är kompisen istället helt likgiltig inför förälderns död. 

Av vad du skriver gissar jag att du inte har någon närstående som blivit systematiskt plågad av en förälder. Har man sett på nära håll vad det kan göra med en människa är det inte svårt att förstå hur TS resonerar. 

Pengar är inte heller kompensation tagen ur luften. Ser jag till min kompis ligger hen ekonomiskt flera år efter sina jämnåriga. När vi andra pluggade eller fick våra första jobb hankade sig kompisen fram på ströjobb mellan perioderna av sjukskrivningar och terapi. Att behöva ägna år åt att ta sig vidare efter det som föräldern utsatt en för kostar pengar. 

Ja, och det gör Teddy och jag med. 

Men jag vänder mig också mot din moralpredikan om vilka känslor TS borde ha för sin förälder.