Svärmor påtvingad resa

Min man är från Polen och hans mamma tycker jättemycket om mig. Och när jag pratar med henne om min man så gnäller jag nog mer än berömmer och kräver absolut att min man ska ta sin del av hushållet. Och han är uppfostrad av henne att kunna ta hand om sig själv och är bra på alla delar i hushållsarbetet. Hon kan ibland hjälpa mig att städa med motiveringen "jag har varit gift, jag vet hur män är och jag vill inte att du ska behöva ta allting". 

Visst är hon lite speciell i att hon kan säga saker som inte riktigt är ok om man är uppväxt i Sverige, d.v.s. hon är alldeles för rak och kan absolut klaga. Men det där går åt två håll, hon säger inget som hon inte själv kan ta emot. Så om hon säger något som jag inte håller med om så är det absolut inga problem att säga emot, hon tar absolut inte illa upp utan skrattar bara. Och jag har fått lära barnen att de måste stå på sig och säga tydliga nej och inte låta sig övertalas om det är något de inte vill göra, eller att de inte säger ja till saker för att vara snälla för att de tror att hon blir ledsen om man säger nej. Hon har absolut inga problem att man säger emot, man kan få göra det ganska många gånger bara innan hon ger sig. 

Jag uppskattar henne jättemycket. Både för att hon alltid finns där om man behöver och för att hon är så enkel att umgås med. Man behöver inte förställa sig eller komma med ytliga artigheter utan man kan verkligen vara sig själv och bli accepterad för det.