Bedragen eller vänskap?

För att hålla nere historian så har jag och min fru varit tillsammans i över 20 år. Vi blev tillsammans redan under gymnasiet och hon hade innan det haft en kille i ca 2 år.

Under dessa 20+ år har vi mött både med och motgångar. Bägge har studerat vidare, vi har köpt hus, fått två som nu är i nedre tonåren.

Förra året så skulle min fru på aw med sitt nya jobb men då vår bil syntes till på en helt annan ort så blev jag misstänksam och frågade ut. Efter en stund avslöjade hon att hon varit och sovit över hos sitt ex (ungdomskärleken) och att de haft en kontakt under några månader men bara vänskaplig.

Hon gick med på att visa meddelanden som de skickat till varandra och där fann jag både bilder på henne med naken överkropp och bilder på hans intima delar. Hon avslöjade även att de kysst varandra när hon sov över där och hon hade även sugmärken på ena bröstet. Hon sa att hon var ledsen över det som hänt och att det var en vänskap som gick för långt och att hon skämdes samt att det inte betydde något för henne.

Hon sa att hon känt sig ensam och att jag inte riktigt sett henne sista tiden och att det var skälet.

Jag blev helt förstörd, svartsjuk och det har varit ett jobbigt år där jag försökt förlåta även om jag aldrig kan glömma.

Nu visar det sig att hon och exet fortfarande har lite kontakt och haft sporadisk kontakt hela tiden även om bilder och flörtandet verkar ha avtagit.

Hon säger att det enbart är vänskapligt. Jag har sagt att jag går sönder av deras kontakt och har hela året sagt att hon måste släppa honom för att vi ska kunna bli ett par igen. Hon säger att hon släppt honom och sen visar det sig åter igen att det inte är så. Känner mig lurad om och om igen.

Hon säger att hon vill fortsätta ha en framtid med mig men känner mig så rådvill. Jag vill verkligen läka men kan inte det så länge hon inte vill sluta prata med honom. Att hon dessutom ljuger om det och gör det i smyg gör mig orolig och kan inte lita på henne.

När vi bråka kan hon ibland också säga att hon bara stannat hos mig för barnens skull, sen när vi är sams igen säger hon att hon inte menade det.

Är jag en dåre som tror och hoppas att det kan bli bra igen?

Kommer det någonsin att fungera om hon inte kan släppa honom som vän?

Borde jag inse fakta och se att det var en kärleksrelation och att hon nog bara varit för rädd för att våga ta steget att bryta med mig?

Vi har en trevlig ton annars och relationen inkl sexlivet mellan oss är helt ok.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-10-06 09:13
Glömde en sak, men kan det vara verkligen vänskap bara och att hon känt sig ensam?

Hon har inte många tjejkompisar längre och de få hon har kallar hon falska. Hon säger att ingen längre hör av sig till henne utan att hon alltid är den som måste höra av sig till vänner. Men så har det inte varit med exet utan där har bara velat ha kontakten.

Anonym (Rådvill) Trådstartaren

Thu 6 Oct 2022 11:35

#12

molly50 skrev 2022-10-06 09:57:43 följande:

Jag tror inte att det bara är vänskapligt,tyvärr.
I så fall hade hon inte behövt dölja det för dig och hon hade definitivt inte kommit hem med sugmärken eller kysst honom.
Jag kan förstå att det kan kännas jobbigt att inte bli sed av sin partner i ett förhållande.
Men därifrån till att gå bakom ryggen på sin partner är det ganska långt.
Har hon ens försökt prata med dig om problemet?

Jag har verkligen försökt att prata med henne men reaktionen blir alltid samma.
Hon blir upprörd, säger att hon inte vill prata om det och att det är historia för henne. Att det blev fel mellan henne och honom men att det bara var vänskap och att jag ska sluta vara svartsjuk.

Vi har under alla år inte diskuterat var gränsen för otrohet går för varandra, för mig är kyssar, intima bilder och flörtiga meddelande är inte ok för mig. För henne går det vid samlag men hon skulle aldrig acceptera att jag kysste någon annan. Lite dubbla budskap där.

Hon säger ofta att hon känner sig så ensam och att det är därför hon inte kunnat släppa honom, hon har ingen annan. Jag har försökt att säga att hon kan prata med mig men det vill hon inte.

För egen del känner jag bara att ju längre tiden går och han hela tiden ska vara en del av hennes liv så gör det så ont i mig. Har flera gånger tänkt att åka och konfrontera honom, men samtidigt så är det ju inte hans fel att hon besvarar honom och att hon väljer att kontakta honom...

Diskussionen mellan henne och mig slutar nästan alltid i att hon vänder det till att jag är boven i dramat som är svartsjuk och att jag inte kan inse att det bara är vänskap.

Anonym (Rådvill) Trådstartaren

Thu 6 Oct 2022 11:41

#14

Fjäril kär skrev 2022-10-06 10:55:33 följande:

Klart hon inte släpper killen när hon inte får några konsekvenser av sitt beteende. Hon kommer ju undan med det hon gjort och kan ju känna att det var värt det då hon inte behöft offra något på sin otrohet mer än ditt ogillande. Hon anser det självklart att det är du som ska städa upp hennes röra och att det är du som ska rädda äktenskapet. Hon behöver bara titta på medan hon fortsätter att leva gott i er familj och ändå ha kvar honom.

Så varför i himmelens namn ska du städa upp hennes skit? Om hon verkligen ångrar sig är det HENNES ansvar att reda ut sina känslor, boka rådgivning etc etc eftersom det är hon som satte sig i denna skit. Då får du verkligen också se om hennes ånger är på riktigt eller bara spel för galleriet....

Anonym (malla) skrev 2022-10-06 09:19:20 följande:

Du är bedragen. Vilken chock dock att det var den snubben från alla dessa år sen av alla människor.

Visst var det en chock, speciellt eftersom deras relation tog slut pga han var otrogen mot henne med flera andra tjejer, bland annat hennes bästa vän. Det har också gjort att hon haft svårt att lita på män efter det, men tydligen så har han lyckats vinna tillbaka hennes förtroende igen.

Anonym (Rådvill) Trådstartaren

Thu 6 Oct 2022 11:58

#17

Anonym (sanningen i vitögat) skrev 2022-10-06 11:40:20 följande:

Det kunde varit jag som skrivit ts, har lärt mig en del av resan
hade jag haft en tidsmaskin skulle jag ha brutit upp mycket tidigare än vad som blev.
Själva otroheten var inte det viktigaste för mig. hon hade kunna ligga med honom hur mycket som helst de första träffarna. problemet var de ständiga lögnerna, löften som bröts, nya löften, lögner. Det bröt ner mig fullständigt och jag har fortfarande inte läkt helt trots att det gått rätt lång tid. Hon gjorde inte detta av elakhet eller för att medvetet såra, tror inte ens hon har fattat hur illa det skadade.

Så mitt råd till dig är att snarast möjligt börja planera för en separation, kolla boenden och ordna upp allting. Ägna inte för mycket tid åt att försöka laga henne, hon har sina egna problem att hantera och det handlar kanske inte ens om dig.
Vill hon rädda äktenskapet så ligger det på henne, räkna inte med att det kommer hända.
Du behöver ta hand om dig själv och se till att du kommer ur relationen så bra som möjligt, att kunna må bra och känna dig stark i dig själv. Det kommer också underlätta ert samarbete senare att du bygger upp ditt eget nya liv ordentligt.

Låt henne ta ansvar för sig själv, det blir nog bäst för alla i slutändan.

Jag har inte varit den bästa utav människor själv i mitt beteende. När hon blev påkommen så började jag kolla av telefon och kunde komma hem tidigare ifrån idrottsträningen för att kolla om hon pratade med honom. Kom på henne några gånger och lite så har det varit efter det.

Jag hoppas varje vecka att nu, nu kanske det äntligen är så så att hon slutar ha kontakt med honom. Hon verkar berätta mycket för honom så han har vetat om hur nära det varit att vi gjort slut pga honom. Det tror jag fungerar som ett bränsle för honom och jag vet att han njuter av detta, för 22 år sedan "stal" jag tjejen ifrån honom och nu håller han på med samma sak mot mig.

Exet och jag känner inte varandra.

Gick du och hoppades på samma sak som jag? Att om hon bara kunde släppa killen och lägga den energin på dig istället så skulle allt bli bra?

Jag är både avundsjuk och svartsjuk på kontakten de hade med flört/bilder etc. Det önskar jag att hon sänt till mig istället, tänt gnistan i vårt förhållande igen. När jag bett henne om att jag vill ha det som han fick så får jag svaret att "nej, nu har jag slutat med sånt, ingen får bilder".

Jag blir straffad för att hon inte längre "får" sända sånt till honom, då ska inte heller jag få något. Det känns så konstigt för mig.

Förstår verkligen om jag uppfattas som naiv och korkad men efter 22 år tillsammans. Skapat ett liv ihop, familj, blivit vuxna tillsammans så kom det här som en så sjuk chock och jag hade verkligen föreställt mig ett helt liv ihop. Bli gamla tillsammans. Jag trodde också att vi hade det bra ihop, så jag fick verkligen mitt livs käftsmäll.

Hon säger en sak och gör en annan. Säger att hon släppt honom och att jag bara är svartsjuk, ändå så klarar hon inte av det.

Jag har verkligen försökt förklara att jag är beredd att satsa vidare och förlåta om bara han försvinner ur bilden. Jag har även frågat om hon vill gå vidare med honom och jag ska sticka. Det känns som att hon både vill ha och äta kakan men när ultimatumet ställs så vet hon inte utan försöker förhala ett beslut mellan sina kärlekskranka karlar.

Anonym (Rådvill) Trådstartaren

Thu 6 Oct 2022 12:00

#19

Anonym (FYI) skrev 2022-10-06 11:57:07 följande:

Hon har inte heller berättat hela sanningen om vad som hände den där AW- natten. Om du nu inte förkortade din berättelse och utelämnade en del.

Hon har avslöjat att hon var hos honom och sov över men att hon sov på soffan och han i sängen. När jag försöker antyda något mer så blir hon arg och säger att jag bara är svartsjuk och att hon aldrig skulle ha sex med någon annan.

Samtidigt så blir man ju fundersam när jag såg sugmärkena på bröstet...

Vet ärligt talat inte vad jag ska tro men skiter egentligen i vad som hände den natten. Det är att kontakten inte upphör och hålls hemlig som sårar mig.

Hade hon haft ett one night stand hade jag inte blivit hälften så sårad...

Anonym (Rådvill) Trådstartaren

Thu 6 Oct 2022 13:25

#23

molly50 skrev 2022-10-06 12:10:57 följande:

Jag tycker inte du ska skuldbelägga dig själv i det här.
Det är hon som har gjort dig osäker och fått dig att börja titta i hennes telefon osv.
Det är väl inget du hade gjort om inte detta hade hänt?

Jag förstår ärligt talat inte varför du vill satsa vidare på henne när hon inte ens verkar veta om hon vill fortsätta med dig eller inte.
Jag tycker du ska ta dig en ordentlig funderare på om det verkligen är värt att kämpa för.
Jag förstår att du inte vill släppa henne.
I synnerhet inte till någon som medvetet försöker förstöra mellan er.
Men kanske får du henne att öppna ögonen om du väljer att lämna?
Man saknar ju inte kon förrän båset är tomt,som bekant.

Jag hade aldrig kollat hennes telefon om det här inte uppdagats. Jag känner mig också så ångerfull kring hennes aw. Hon var ny på jobbet och sa att om hon ville skulle hon få sova över hos en kollega då hon jobbar på annat ort än där vi bor. Jag tyckte absolut att hon skulle sova över och passa på att bli en i gänget som hon jobbar med. Någon aw var det ju dock aldrig den helgen.

Jag har under åren också lyckats såra henne, inte genom otrohet men på annat sätt och även om det är några år sedan nu så skäms jag än och har ofta känt mig ovärdig henne.

När detta uppdagades så frågade jag också om det var någon sorts hämd för saker jag gjort men det menar hon inte är så. Ändå när vi bråkar så kan hon ofta ta upp att jag svikit henne historiskt på annat sätt än det här men det ligger säkert och gror hos henne.

Vi har även testat äktenskapsrådgivning några få tillfällen i vintras men det ville inte min fru gå vidare med då hon kände att terapeuten inte var saklig och att hon tog parti. Jag tyckte att vi kunde testa en annan men det vill hon inte tyvärr.

Går vi längre tillbaka i tiden så var hon även otrogen (hångel, kyssar ett par gånger) men en utav mina bästa vänner. Det sårade mig sjukt mycket och sitter än i bakhuvudet varje gång jag ser honom eller henne. Jag umgås än med den killen.

Trodde verkligen att hon var ångerfull då och att hon aldrig skulle bedra mig igen men kanske var jag för förlåtande och lugn den gången vilket gjorde att hon tänkte att konsekvensen inte blir så stor...

Det känns bara så ledsamt att jag börjar inse att allt som jag byggt upp i mitt huvud kring hur bra vi hade det, säkert sett helt annorlunda ut i hennes huvud.

Vet också att hon haft exet som lite bollplank kring hur hennes och mitt förhållande är/varit och det sårar sjukt mycket. Att han gottar sig åt våra problem.

Önskar bara att hon kunde vara ärlig en gång för alla och att ser hellre att hon skulle kunna dumpa mig än att stanna kvar i ett förhållande hon inte trivs i.

Sista halvåret har det nästan känts som att hon försöker vänta ut att jag ska vilja dumpa henne så slipper hon själv fundera på vad hon verkligen vill. Att jag tar beslutet åt henne. Känns nästan som att hon fortsatt vill bli påkommen och att jag till slut inte ska se någon annan utväg än att lämna henne.

Anonym (Rådvill) Trådstartaren

Sun 6 Oct 10:45

#37

Anonym (Sad) skrev 2022-10-31 09:04:20 följande:

Hur går det för er?

Uppdatering efter tre år ifrån att detta inträffade. Vi började gå i samtalsterapi och prata om även det som vi kanske aldrig vågat nämna för varandra tidigare.

kortfattad kan man summera det med att min fru är polyamorös och dominant som person. Jag trivs som undergiven och har inte riktigt vågat lyfta den delen tidigare men vi började testa att gå in i de rollerna vi vill leva i. Full öppenhet och dialog mellan oss. Min fru blev en Hotwife och min Domina. Jag blev hennes trygga punkt i livet. Sköter hem, barnens aktiviteter, lagar mat etc och njuter av att få serva henne. Samtidigt så träffar hon andra killar när hon vill och har två älskare i andra städer som hon träffar ibland. Hon njuter av att börja de ha och äta kakan. Att kunna vara nykär med andra kollar men ändå veta att hon har sin trygghet och stabilitet i hemmet med mig.

Jag har ett kyskhetslås på mig och hon är min keyholder.

Hon styr mig genom min stora fetish, höga klackar, som hon nästan alltid går i.

Jag hjälper henne att välja kläder till dejter och får vara en del av processen även om jag givetvis inte är med när hon träffar de andra.

Vet att vi kanske lever väldigt annorlunda men för oss fungerar det och båda får ut så mycket glädje i förhållandet numera och ärligheten finns där.

Hoppas att ni som läser fokuserar på glädjen vi hittat och inte dömer oss för att många utav er har helt andra värderingar kring hur förhållande ska se ut.

Bedragen eller vänskap?

INNEHÅLL