• Anonym (P)

    Vad händer efter 4 år?

    Anonym (Tvingar) skrev 2022-10-05 20:21:05 följande:

    Så länge det inte är något uppenbart problem med förskolan så tvingar man dit barnet.

    De gånger min dotter inte ville gå så försökte hon på alla sätt att slippa.
    Men jag tvingade på henne kläderna och satte henne i bilen.

    Kan säga att hon lärde sig till slut att det inte finns några kompromisser.

    Var den vuxne i era barns liv vill jag starkt rekommendera.


    Fräsch inställning.
  • Anonym (P)

    Anonym Tvingar: Eller så är man en oflexibel och lat förälder som inte har förmåga att bemöta sitt barn i en uppkommen situation. Barnet lär sig att det inte blir lyssnat på eftersom det tystas och körs iväg utan att ta reda på varöd som kan vara på tok. Härligt! Lite extra stöd i sitt föräldraskap kanske inte vore helt fel.

  • Anonym (P)
    Anonym (P) skrev 2022-10-06 14:36:58 följande:

    Anonym Tvingar: Eller så är man en oflexibel och lat förälder som inte har förmåga att bemöta sitt barn i en uppkommen situation. Barnet lär sig att det inte blir lyssnat på eftersom det tystas och körs iväg utan att ta reda på varöd som kan vara på tok. Härligt! Lite extra stöd i sitt föräldraskap kanske inte vore helt fel.


    Hela det inlägget är faktiskt rätt vidrigt skrivet. 
  • Anonym (P)
    Anonym (E) skrev 2022-10-06 15:18:52 följande:

    Lite nyfiken på er som tycker att man inte ska ta barnet till fsk när hen (utan att kunna uppge någon vettig orsak) inte längre vill gå dit. Stannar ni hemma med barnet tills hen en dag plötsligt känner för att gå dit igen, eller lever ni med någon hypotetisk tanke där ni sitter på era höga hästar med pekpinnar om hur andra borde göra, bara för att ni själva inte har samma problem? Tycker ni på riktigt att man bara ska lägga sig platt för att en fyraåring (!) inte vill göra en viss sak? Är ni lika slapphänta gällande mat, sömn, skärmtid, godis och annat? Är det småbarnen som styr era hem eller "tvingar" ni också era barn att göra vissa saker?

    Skulle vara väldigt intressant att få höra från moralkärringarna att JA, de har varit hemma med sina barn för att de plötsligt inte längre vill gå till fsk/skola utan en vettig tanke på att fostra sina barn till att man ibland behöver göra sånt man kanske inte alltid känner för, låter dem gå hemma i dagar, veckor kanske månader i sträck och ger upp sina anställningar för att de små liven inte ska "tvingas" till något så fruktansvärt som att behöva delta i ett normalt samhällsliv.

    Full of shit, kallar jag det för.


    Jag är verkligen ingen moralkärring men när en förälder uttrycker sig på ett känslokallt vis och skriver bland annat "Kan säga att hon lärde sig till slut att det inte finns några kompromisser." Då reagerar iaf jag och menar att man brister på en hel del ställen i sitt föräldraskap.

    Full av skit kan du vara själv :) Verkar som att jag träffade en öm tå med mitt inlägg? Är du också dålig på att bemöta ditt barn med normal respekt?
  • Anonym (P)
    Anonym (E) skrev 2022-10-06 17:33:15 följande:
    När det gäller ömma tår ser vi nog vem som tog åt sig mest iaf :) Så du är alltså en sån som kompromissar med en fyraåring om hen ska gå till fsk eller inte? Hemmaförälder då så ni kunde vara hemma, eller vad hade chefen att säga såna gånger?
    Rätt uppenbart att det var bla mig du menade. :) Jag diskuterar med barnet på dess nivå och behöver således inte tvinga det, kompromisser betyder för mig att man möts på halva vägen och hittar en lösning. Därför kan vi komma iväg till förskola även om barnet krånglar innan. Jobbar man även förebyggande med bekräftelse, bemötande och trygghet behöver såna situationer sällan uppstå. Är ingen hemmaförälder och har aldrig behövt stanna hemma från jobbet pga detta.
Svar på tråden Vad händer efter 4 år?