Det Fattig-Sverige du inte trodde fanns

Idioti. Stackars denna lilla BR-ägare som kan få hyresgästgrannar! Stockholm och övriga Sverige har stor bostadsbrist, att en tom fläck i denna Silverdalsbos närområde bebyggs med hyresrätter är ingen surprise, surprise direkt. Det byggs överallt just nu. 
I min egen ort ändras skylinen hela tiden av alla nya hus som byggs. Min kommun var under flera år i slutet av 10-talet den kommun där det byggdes mest i förhållande till befolkning i hela Sverige. Det leder till fler resturanger, butiker och annan samhällsservice.
Det får man räkna med om man bor i ett område som expanderar. Ett expanderande område betyder att det går bra och att folk vill investera där eller flytta dit.
Varför flyttar inte denna silverdalsbo till något litet samhälle i Småland eller Dalarna istället om denne inte vill ha expansion på bostadsmarknaden eller utökad samhällsservice?

Sen har jag aldrig förstått att en del människor anser sej vara lite förmer för att de "hyr av banken" istället för av ett seriöst, kommunalägt bostadsbolag. Betydligt mer skakighet och osäkert att hyra från banken, med förändrade räntor osv. Visst, du kanske får en vinst den dag du flyttar. Men minns fortfarande folk under 90-talskrisen som inte kunde sälja till lägre pris än de gav, för att inte skuldsätta sej, trots att de inte ville bo kvar eller som var tvungna att sälja men till lägre pris än de själva gett för villan eller BR och blev skuldsatta på flera hundratusen.

Jag bor i ett hyreshusområde, det är hur lugnt som helst.
Många ställen som folk åker till och ser som "fina" i Stockholms innerstad är fulla med hyresrätter. Det är inte hyresrätter det är fel på. Massor av duktiga hårt strävande människor bor i hyresrätter. Det verkar snarare vara så att hyresrätter verkar vara mest eftertraktade gällande utbud och efterfrågan när man kollar Stockholms Stads bostadskö: )

Blev någon tokig BR-rusning under 00 och 10-talet när folk insåg hur bra vinst man kunde göra på att köpa BR, i bra konjunktur ja. Varför tenderar folk alltid att glömma bort att dåliga tider, liksom bra kommer som ett brev på posten?
Själv skulle jag aldrig vilja gambla så med mina pengar, men är heller ingen som är villig att ta stora risker.
Jag stannar i min hyresrätt med förhållandevis låg hyra.

Du har helt rätt.
Inte för att det skulle vara fel på att vara fattig. Finns många hårt arbetande i låglöneyrken eller sjukskrivna människor utan massa deg på banken som varken är skuldsatta eller kriminella. Däremot miljömedvetna och med ett icke-bortskämt beteende. Ofta har de en stor ödmjukhet inför världen och för sina medmänniskor på ett sätt få Danderydsbor som är uppvuxna som rika har.
Det finns fina människor i Danderyd också. Men tror att man tappar lite av sin medfödda ödmjukhet om man alltid haft det lätt ekonomiskt, fått vad man än pekat på och aldrig någonsin fått höra att "vi har tyvärr inte råd".

Man blir inte en höjdare inom finans eller inom storföretag för att man är snäll och ödmjuk.

Absolut! Och fler borde även i storstäderna kunna få valet att bo i hyresrätt med rimlig hyra. Som det har varit så har folk som inte är sugna på att köpa br tvingats till det för att alternativet, att byta mellan dyra andrahandskontrakt eller som inneboende där ett rum kostar som en normal 2a i flera år, är värre.

Det kan det vara, absolut. Amorterar man så gör man det till sej själv. Vet många som köpte innan nya reglerna och bor i princip amorteringsfritt och har lånat till insatsen, det är risky.
Men visst kan det vara att kasta bort pengar, speciellt om man bor i nybygge med två takterasser och betalar 25k i hyra varje månad. Då har man råd att komma över ett bra lån och att med hög insats investera i en BR.

Men de flesta av oss har inte en halv mille på banken i insats och skulle inte kunna köpa BR ens om vi ville. Jag är mest rädd för att skuldsätta mej. För man vet aldrig vad som kan hända med ens arbetsförmåga.

Br kan också vara att kasta bort en massa pengar när konjunkturen går ner och bostaden minskar i värde. Vissa måste kanske ändå sälja i den situationen om de inte klarar en högre ränta, blir sjuka eller separerar.
Då är det verkligen att kasta bort pengar. Det är lite som att investera på börsen, finns mycket kunskap att ta del av och följa, men kan också vara ett rent lotteri i vissa fall.

Mycket bra debattartikel. Självfallet bör försörjningsstöd höjas i samma takt som övriga bidrag (a-kassa, föräldraledighet, pensioner mm.), kan inte förstå varför det inte gör det.

Kan lägga till att riksnormen efter att hyra och el är betald, år 2002 låg på ca 3750.- för att idag ligga på 4250.-, en höjning med 500.- alltså, på 20 år.

Precis, men att göra fejknaglar i längden "kan inte stoppa upp en tampong själv" eller göra överdrivna fula fläskläppar och enorma fejkbröst signalerar verkligen inte pengar (även om det kostar en del).
Det signalerar mest en tidigare(?) osäkerhet över den egna kroppen till den grad att vissa gör vad som helst för att gröpa ur, fylla på, skära loss, knäcka och såga. Vissa tar tom lån för att förfula sig själva över en fix idé över det egna utseendet.

Har en bekant som jag känt en stor del av livet. Alltid tyckt att hon är så snygg. Blev riktigt ledsen när jag träffade henne på ett bröllop och såg att hon betalat plastikkirurger för att ta bort en del av det som var hon. Från en superfin, personlig näsa till en näsa som är helt intetsägande. En stor förändring som tog bort hela hennes speciella skönhet till att bli "inget speciellt".
Unga tjejer som skulle vara skitsnygga naturliga gör sej beroende av sociala medier där de börjar följa den mest utseendefixerade skaran istället för intressanta saker, får sen för sej att det är snyggt att se ut som en grotesk variant av en barbiedocka med ankläppar och noll ansiktsmimik.

Visst är det tragiskt att vissa kvinnor värderar sitt utseende som det viktigaste i livet. Oavsett om det handlar om att göra jätteboobies eller att svida sej i en halloweenutstyrsel med 2 h sminkning varje dag. Ser det mest som en subkultur det där med fejk-fejk, precis som att jag själv varit gothare och rejvare som tonåring och något år som 20+, fick höra en del negativa kommentarer om det men mest positiva, många tittade men gillade det under den perioden.
Är det kanske så fördärvade, plastikförändrade personer ser det? Syns jag så finns jag oavsett om det är positiva eller negativa blickar?
Kanske för att jag närmar mej 40 som jag ser det som en vanlig subkultur (utan kulturella el politiska värderingar och som kostar mer pengar)?
Är det värre bland yngre än några få som joinar en tillfällig subkultur så är det riktigt tragiskt. Om superfejk är det nya "normala" är det självklart riktigt stört.

Men som du säger; kvinnor har i alla tider varit utseendefixerade. Vi kommer skratta och förfasas lika mycket över ankläppar och fejkbröst i storleken "ryggont", som vi idag förfasas över kvinnor som svalde bandmask för att bli smala men sen dog av parasitöverdos i början av 1900.
Piercingar kan man ta ut, smink kan tvättas bort och kläder tas av. Men operationer är lite svårare, näst intill omöjligt att återställa. Likaså tatueringar.

Det som är konstigt med kvinnor som överdriver med operationer och fillers när det kommer till skönhet, är att det "normala" är att göra sej snygg för det motsatta könet (eller samma om man föredrar det). När män tillfrågas vad de tycker om jättebröst och ankläppar lämnar de oftast negativt betyg. Eller "hade kunnat sätta på henne, men vill inte ha henne som flickvän".
Så vad beror det sjukligt överdrivna på? Fel slags saker man följer på social media och påverkas negativt?
Jag är väldigt säker på att det kommer en motvåg snart: )

(Sorry för ett helt inlägg som är en aning OT..)

Det är faktiskt helt sinnessjukt. Det finns på riktigt människor som flyttar in till Sthlms innerstad och sedan driver stora klagomålsprojekt där de ondgör sej över att det finns folk inne i stan(!).
De boende vid Mosebacke som klagade över att det mitt i stan där de bosatt sej finns uteställen. Hör och häpna, uteställen i innerstaden, aldrig hört något konstigare; )
De boende nära Mariatorget som klagar över metadonkliniken Maria eller sprututbytet. Hör och häpna igen, det bedrivs sjukvård inne i stan!
Andra som bor nära någon park och klagar över a-lagare som sitter där lugnt (alltsomoftast) och dricker.
Varför bosätter man sej inne i stan om man inte tål människor och liv? Dessa människor borde bosätta sej på landet istället för att klaga över den tillvaro de flyttat till.

Okej, några månader sen i mitt svar.. ville läsa tråden igen för att läsa det jag missat och har bara kommit till ditt citerade inlägg så du kanske redan fått liknande svar. Men, om du säljer din br i Stockholm (oavsett var i länet) så kan du köpa ett riktigt trevligt hus i Värmland, Dalsland eller Norrlands inland.

Finns gott om riktigt billiga hus utanför städerna, långt ut på landet eller i småbyar utan affär. Oftast behöver man bil tyvärr, men går att hitta billigt nära kollektivtrafik också eller på en liten ort med den viktigaste servicen man behöver.
Fritidshus på dessa ställen kan vara så billiga att man häpnar. Ta en titt på hemnet: )

Min mor köpte ett hus från 1920 för 375.000 nära norska gränsen. 150 kvm och stor tomt. Några hundra meter till en fin badsjö. Det är några år sedan och krävde installering av värmepump och nytt tak.
Helt okej skick invändigt, men jämför man med de nyrenoverade villorna som sätts upp på fastighetsmäklarnas kontorsfönster i Stockholm så skulle man nog mer kunna uttrycka att huset har ett mycket omfattande renoveringsbehov.