När går det över? Hur gör man efter otroheten?

Ja och hur estiskt är det att ge sig själv tolkningsföreträde och rätten att på egen hand bestämma vad som får eller inte får sägas i en tråd?

Om TS inte gillar att folk råder honom att lämna sin relation så får väl han säga det själv det det ska ju inte komma från någon självutnämnd moderator.

Jag har redan förklara poängen med liknelsen om du sen tycker den var hårresande är är din subjektiva åsikt som du givetvis kan ha om du vill men inget jag bryr mig nämnvärt om. Jag väljer mina liknelser själv sen om du gillar dem eller ej är upp till dig.

 Jag är en kvinna straxt under 60 år. Om jag vore du skulle jag vara tacksam över  att det inte sker omröstningar på det viset. Jag tycker det är märkligt att någon får hålla på så här i tråd efter tråd. 

Till TS. Jag ska inte föreslå att du ska lämna. Om du är helt fast besluten att stanna skulle jag föreslå fyra saker. 

1. Bearbeta och få sinnesfrid. Prova EMDR. Det är en väl etablerad behandling som hjälper till att minska emotionell respons vid trauma. Jag har provat (en jobbig händelse som bet sig fast hos mig och gjorde mig rädd) och det fungerar verkligen. För du behöver kunna släppa. Kanske det viktigaste just nu för att du ska må bra. Gör det! 

2. Framåt. Att bygga tillit med frun. Ta hjälp av ett relationsproffs för parterapi och för att skapa ett nytt avtal (varje relation bygger på någon form av avtal om förväntningar på varandra, det behöver omskapas mellan er) som båda kan acceptera, uttala och skriva under på mentalt.

3. Hennes jobb. Begär att frun går i terapi och reder ut sig själv. Det ska inte vara för lättvindigt för henne att gå vidare heller. Hon ska inte kunna komma med ursäkter som "det hände bara" eller "jag vet inte varför". Hon ska äga sitt agerande och problemet. Basta. 

4. I nuet och framåt. Om du är som människor är mest, så har du tendensen att låta hjärnan avgöra vad som är relevant att ha fokus på, och det är inprogrammerat på faror. Det krävs aktivt fokus och arbete att rikta om dina strålkastare i relationen till att inte hänga upp dig på faror kring otrohet utan se det som du vill ha fokus på och som är positivt. Du har upplevt något som signalerar att du är omgiven av faror, det behöver du släppa. Antingen tar du hjälp av någon erkänt duktig terapeut som jobbar med suggestioner under avslappning (som Unestålh som gör "stressa mindre" och "sov bättre". Såldes på apoteket på cd tidigare.) Det finns också dem som gör just "komma över otrohet" på samma sätt. Du kan få en anpassad för dig och din situation av en terapeut. Eller köpa en färdig. Du lyssnar på den hemma, innan du ska sova. 

Jag skulle inte fortsätta utan stöd. Det kommer göra stor skillnad men kommer kosta. Men är du beredd att släppa och gå vidare tillsammans med din fru så finns metoder för att ta sig vidare. Jag skulle inte acceptera och se det som bara ditt jobb dock, även om du är den som betalat priset hittills. Hon måste vilja vara delaktig. Det hjälper även dig att se att hon verkligen vill fortsätta i äktenskapet och är beredd att jobba för det. 

Många som kämpar med frågor som är svåra att släppa, ställer sig frågan, varför...om och om igen. Som att svaret skulle ge lösningen. Det gör det inte. Släpp den frågan. Fokusera på hur du vill må och vad du är värd. Även om jag förstår att du verkligen vill vara kvar i relationen, så kan det vara en hjälp att inte hålla fast för hårt i att det ska hålla till varje pris. Det är svårt att dra gränsen i en relation för vad man accepterar och inte, utan att också vara beredd att någonstans välja bort den, om den inte längre är bra för dig. En person som har koll på psykologi jämförde situationen  med att sitta och hålla handen ovanför ett tänt ljus, utan att flytta den när det börjar brännas. Det är inte så nyttigt. 

Du förtjänar ju en trogen fru som är beredd att uppfylla sin del av relationen och behandla dig väl. Ibland kan det hjälpa att vara beredd att släppa taget en stund, om det inte finns ömsesidig respekt för relationen. Kan vara lättare att ställa krav då. 

Jag önskar dig oavsett hur du går framåt, lycka till. Berätta gärna hur det går. 

Du lovar att inte föreslå att han ska lämna, men sedan pratar du ändå om att det kanske kommer bli bäst att han gör det?

Som jag svarade på, jag har redan svarat dig på samma befängda trams tidigare i tråden, att jag inte alls avgör eller bestämmer vad andra får skriva. Att jag säger emot eller ifrågasätter är inte samma sak som att andra inte får skriva eller tycka, men det kanske är så du ser på saken då när du citerar mig, du tål inte vad jag tycker och du försöker bestämma vad jag får skriva.

Talar du om dig själv nu?

Lite sådär som du hakar upp dig på "hårresande" liknelser och vill ha omröstningar?

Sen är det ju lite småkomiskt hur du lyckas komma fram till att någon tycker att man INTE ska hålla på och leka moderator över andras åsikter skulle tycka att åsiktsfrihet är hotfullt för det borde var och en som är någorlunda normalt funtad i skallen förstå är raka motsatsen.

Hör talas om projicering? Det är väldigt intressant läsning som jag kan starkt rekommendera när man saknar självinsikt helt och hållet 

Gällande vår ordväxling uppfattar jag en förmåga (inkl ordinär mans) att komplett vända på skeendena. Ett namn på beteendet finns men jag är alltför snäll och vidsynt för att vilja uttala det. Sen läggs vinn om uppfattar jag, att använda sig av människors inbyggda godhet och vilja till fredliga samförstånd i trådens diskussioner. Åt vilket håll än tråden utvecklas. En god vilja visar sig anser jag bl a genom att båda parter helt enkelt är ense om att man är oense.

Personligen ansåg jag PTSD diskussionen (ifall ett trauma kan uppstå eller inte efter ett otrohetssvek) blev otroligt tjatig och tramsig. Själv är jag av åsikten, som nämnts, efter ett grundligt bollande går att nöja sig med skilda opinions. 

Hur ser du på saken när du (inkl ordinär man) ges ett direkt tilltal av  trådskaparen, som allra ödmjukast vädjar till dig/er om ordning i klassen? Ni har i omgångar ombetts lämna tråden. Inte ens det argumentet biter. Inte heller när moderator raderar dina poster ökar din vilja till ett fredligt samarbete eller ett respektfullt innehåll. Med ex vis en mindre agiterande ton mot dina medskribenter. Vari ligger felet för dig i att hålla trådskaparens väl och ve i centrum?

"Jaha". Du fortsätter med pajkastningen. Kan du inte bara släppa och bara inte kommentera sönder tråden?  

Du ger bra råd. Mitt krav om att det ska hålla är egentligen inte absolut, mer min innerliga önskan. Vi är där att jag sagt att jag kommer att prioritera mig själv och mitt mående, om hon inte steppar upp i processen. I nuläget är det hon som har lead på att ta upp det hela varje vecka. Och jag kommer att ställa krav på att hon gör en egen analys, med benäget bistånd, över vad som faktiskt hände. Och varför. Kan jag inte få svar på det så vet i sjutton.

Men där vi befinner oss här och nu, så är lämna inget alternativ jag ens överväger. Där är jag helt klar och behöver alltså inga råd om. Jag har tron på att vi kan lösa det, men då krävs det som sagt att även hon steppar upp. Jag har tagit till mig av dina andra råd, och flera andras, men kommenterar inte alltid.

Så, nu kan kvinna och vad han nu kallades fortsätta sin debila diskussion om ptds. Eller vad det nu är de yrar om :)

Tack för råd. 
Du må ha trott att du försvarat min linje, men faktiskt så har du mest bidragit till att trasa sönder tråden. Om du nu är så intresserad av ämnet ptsd, varför då inte starta en tråd om det? Eller om det är just Ordinär man eller Jaha du vill diskutera det, varför inte ta det via pm?

Du har nog, tillsammans med dessa personer, väldigt dålig insikt i detta med off topic och hur fungerande forums både skrivna och oskrivna regler fungerar (oftast) Jag har ingenstans efterfrågat en fördjupning i de ämne ni velat diskutera. Jag skiter faktiskt i det. Ser detta beteende titt som tätt på FL, vilket är trist. Så, starta nu en tråd om det ämne du vill diskutera, så kommer Ordinär man dyka upp där och ni kan diskutera bäst ni vill. Riktigt dålig stil av er båda att ha agerat som ni gjort i den tråd jag startat, som haft en helt annan frågeställning. 

Och nej Ordinär man, jag äger inte tråden, men jag "äger den", på så vis att jag startade den och hade en specifik frågeställning. 

Över och ut, fortsätt nu i er egna tråd. Eller pm:a varandra. Rätt humoristiskt egentligen hur mi kunde fastna i ert dravel som ni gjorde.

Sov gott!