Inlägg från: Anonym (Bedragen 2020) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Bedragen 2020)

    När går det över? Hur gör man efter otroheten?

    Drygt 2 år sedan min fru var otrogen. Känns fortfarande oerhört jobbigt, tänker på det närmast jämt. Älskar henne så enormt mycket, så förslag om att lämna henne undanbedes. 

    Det gör så sjukt ont att ha blivit lämnad för några liggs skull. Ser dom framför mig. Egentligen inte själva sexet som stör mest, mer att en annan man fanns vara mer lockande. 

    Du som varit med om att bli bedragen, när började det lätta? Vad har du för knep att dela med dig av? 

  • Svar på tråden När går det över? Hur gör man efter otroheten?
  • Anonym (Bedragen 2020)
    Tukt skrev 2022-10-01 23:32:39 följande:

    Den viktigaste faktorn för att komma över något, någon är att kunna få distans till det som gör en ont. Därför är det ofta "enklare" om man helt enkelt delar på sig.
    Utsätts man varje dag för det som gjort en illa, så är det svårt att släppa.
    Så om du fortfarande vill ha en relation så måste du nog ha hjälp att gå vidare. Terapi, framför allt med dig själv, men kanske även med din partner.
    Strunta i råd av typen ovan där du ska "bestämma dig", för det riskerar mer lägga fokus på att det är du själv som gör fel om du inte lyckas. 
    Ta hjälp och ge det chansen läka ut. Men det är heller inte säkert att du lyckas. Många tänker att det ska gå att fortsätta, men i praktiken är det nog rätt ofta det går ett par år, sedan inser man att det gick sönder lite för mycket för att kunna repareras.

    En annan sak. Det är inte alltid en fördel att vara vuxen och resonabel. Ibland kan det bättre att tack. faktiskt få bli förbannad och visa det.


    Tänkvärt. Behöver nog hjälp utifrån. Mycket gick sönder den vändan hon hade, men faktiskt så vill jag fortsätta med henne. 
  • Anonym (Bedragen 2020)

    TS här. Stort tack för alla kloka inlägg. Det här med att bli traumatiserad eller inte, så vill jag bestämt hävda att det är just det jag blev. Jag har varit med om mycket i mina dagar, men den här händelsen är bland det absolut värsta jag varit med om. Att jämföra hit och dit och komma med relativiseringar hjälper ju föga, jag mår inte bättre för det. 

    Att investera i en annan människa som man älskar, över lång tid, och sedan bli bedragen, det är så otroligt mycket som går sönder där. 

    Men vi kämpar på.

  • Anonym (Bedragen 2020)
    Anonym (Anonym) skrev 2022-11-22 19:23:12 följande:

    Inte många som följde viljan att inte ge tips på att lämna henne... 

    Du måste gå på djupet i varför hon gjorde det. Va det ngt som saknades hos er, ngt hon vill se mer av från dig, ngt hon inte vågat dela typ fantasier m.m.

    Man ska inte älta en förlåtelse men man kan älta förståelse. Bara den förståelsen kan hjälpa dig bygga upp ditt självförtroende och leva med förlåtelsen. Du går säkert med osäkerheten "skulle hon göra det igen" och den kräver många svar och jobbiga samtal för att lägga åt sidan. 

    Sen som ngr kloka skrivit, det här är hennes boll, det är hennes dåliga samvete som ska läka din självkänsla, det ställer mkt krav på henne. Krav som hon måste respektera du ställer på henne


    Allra enklaste utvägen hade kanske varit att lämna henne, men hon är en väldigt speciell kvinna som jag älskar väldigt mycket. Så jag/vi har valt att kämpa. Det är just förståelsen jag ältar, och jag har relativt nyligen bett henne vara med i detta arbete. Vi har tidigare gått i terapi, både enskild och som par.

    Men nu vill jag ha förståelsen, så därför har vi ett snack en gång i veckan, istället för att jag går i månader och bygger upp ett tryck. Och det är hennes ansvar att ta upp det här samtalet, det är hon som ska ha lead på detta. Någonstans blir det ju ohållbart att leva med den stukade självkänslan, så detta är hennes alternativ. Och att hon i samtalen är helt ärlig. På relativt kort tid så känns det som ett bra val, elefanten i rummet krymper om man pratar om den, ältar sönder den. 

    Förlåtit henne? Jo, det har jag väl, men det är som sagt väldigt svårt att förstå. Hon förstår inte själv, säger hon, men så länge vi inte benat ut detta så blir det svårt att lita på henne, för en människa som inte riktigt vet vad den gör går ju inte att lita på. Men vi tar oss framåt, bit för bit, svårt och jobbigt även för henne såklart, med en hel del skuld och skam. 

    Jag kan ju tycka att det är att göra det enkelt för sig att skylla på ett dåligt förhållande, för helt uppenbarligen lever vi ju fortfarande ihop, och omvägen runt den här mannen var helt onödig. Vi hade kul ihop, bra sex, aldrig några gräl...men ändå så saknades något hos henne. Känslor för den här mannen finns också som en ingrediens (troligen mer än hon erkänner eller vill inse själv), de har haft en strulig historia ihop bak i tiden, så det var ingen helt ny gök som dök upp. Han är för övrigt 100% avslutad nu. 
  • Anonym (Bedragen 2020)
    Anonym (jaha) skrev 2022-11-23 09:47:58 följande:
    Tänk på att känslor slår man inte av bara sådär... just nu är deras relation nedlagd på grund av allt ståhej den orsakat och hon har andra saker att fokusera på... men hur blir det sen, när all krutrök lagt sig och hon känner sig säker på dig igen?

    Du skriver ju att deras relation går en bit tillbaka i tiden, dvs de har haft känslor för varandra till och från under lång tid, sånt försvinner inte bara sådär. Känslorna finns förmodligen dör och kommer finnas där länge, det är mer en fråga om vad hon kommer göra av dem.
    Det är jag såklart medveten om, men någonstans behöver jag bestämma mig för om jag tror det är möjligt att hon går till honom igen, och det tror jag inte. Och visst, känslor har ingen av och på-knapp, men tillsammans har vi gjort ett rätt hårt jobb, bl.a med enskild terapi och i par, och vi har pratat mycket. Nu har vi den här biten med att komma över det att ta tag i.

    Någon har sagt att en otrohet kan föra ett par närmare, och jag tycker att det ligger något i det. För i nuläget är vi betydligt närmare varandra än innan det hände, hur konstigt det än låter. Jag/vi har bara en del grummel att ta tag i. Jobbigt som bara den, men inställningen är att det ska gå. Och som vi har det nu, förutom det jag bär inom mig, det gör att vi båda nyper oss i armen över hur nära det var att ta slut, för det var inte helt givet för mig att ta tillbaka henne. 
  • Anonym (Bedragen 2020)
    Anonym (Förringa?) skrev 2022-11-25 09:01:02 följande:
    Sluta tjata om krig och liknande off-topic. Ska man göra sådana jämförelser hamnar man till slut i att endast kärnvapenkrig räknas.

    Skäms för att du förstör tråden.
    Håller med, tråden förstörs och det vore uppskattat att slippa allt kringbabbel. Om man nu har sådant behov av att diskutera en helt annan fråga än den som ursprungligen ställts, varför startar man då inte bara en ny tråd om ämnet? Ser detta trista beteende titt som tätt på FL, där trådar hackas sönder. 
  • Anonym (Bedragen 2020)

    Det här med PTSD verkar ju vara ett ämne som verkligen berör, men tråden handlar liksom inte om det. Vore det inte en god idé för er som är så intresserad av detta ämna att starta en egen tråd? Otroligt respektlöst att trasa sönder min tråd med ert babbel. Jag skiter väldigt mycket i vem av er "last word freak" som har rätt, jag mår som jag mår oavsett och söker i första hand goda råd kring att komma över en otrohet. Vilket jag fått av många - stort tack till er!

  • Anonym (Bedragen 2020)
    Ordinär Man skrev 2022-11-27 12:40:34 följande:
    Till att börja med är det inte din tråd.

    Det jag reagerade på var att någon jämförde detta med PTSD, vilket är otroligt respektlöst mot de som lider av PTSD. Självklart reagerar jag!

    Om de som håller på om detta kan ta det i en annan tråd vore jag också tacksam. Jag tänker inte följa med dit.
    Per definition så är det naturligtvis inte min tråd men jag tror (hoppas) ändå att du förstod vad jag menade. Du, och några till, har med stor energi ägnat er åt att förstöra tråden och dess egentliga frågeställning genom att fastna i en fråga som är helt off topic. Det är respektlöst. Vill du diskutera frågan du fastnat och brinner för, så startar du en egen tråd. Det är basic respekt på ett forum. On topic gäller. 

    Min ursprungsfråga.

    Drygt 2 år sedan min fru var otrogen. Känns fortfarande oerhört jobbigt, tänker på det närmast jämt. Älskar henne så enormt mycket, så förslag om att lämna henne undanbedes. 

    Det gör så sjukt ont att ha blivit lämnad för några liggs skull. Ser dom framför mig. Egentligen inte själva sexet som stör mest, mer att en annan man fanns vara mer lockande. 

    Du som varit med om att bli bedragen, när började det lätta? Vad har du för knep att dela med dig av? 
  • Anonym (Bedragen 2020)

    Tack till er som lämnar goda råd i den frågeställning jag hade. Jag läser allt men har valt att inte kommentera så mycket, tråden har ju väldigt väl förstörts av två personer. 

    1. Jag skiter fullständigt hur och vad en PTSD är eller hur det definieras i detalj.
    2. Jag skiter fullständigt i eventuella relativiseringar.
    3. Jag skiter fullständigt i vem av er två som får sista ordet i det ni diskuterat in absurdum, och som faktiskt inte har något med frågeställningen att göra.
    4. Jag är 100% ointresserad av råd om att lämna min fru, min frågeställning tydliggör det och jag är naturligtvis inte så korkad att det inte varit på min shortlist över åtgärder, men som faktiskt inte är det alternativ jag ens överväger. 

    Jag vill ha råd och tips om att komma över en otrohet, det är det hela.

    Stort tack till er som faktiskt bidrar med kloka inlägg. Jag läser dom, även om de stundtals kan vara lite svåra att hitta i den OT-röra två personer ställt till. 

  • Anonym (Bedragen 2020)
    Anonym (Bka) skrev 2022-12-13 17:45:35 följande:
    Det är därför jag skriver långt och ingående om varför TS behöver släppa på det absoluta kravet att det SKA hålla till varje pris. Vinsten är att det kanske tom blir en fantastisk relation som blomstrar. 
    Det finns hur mycket som helst att läsa om vad som händer när barnet är beredda att utplåna oss själva för en relations skull. Och kontentan är inte bra, sunda relationer. 
    Du ger bra råd. Mitt krav om att det ska hålla är egentligen inte absolut, mer min innerliga önskan. Vi är där att jag sagt att jag kommer att prioritera mig själv och mitt mående, om hon inte steppar upp i processen. I nuläget är det hon som har lead på att ta upp det hela varje vecka. Och jag kommer att ställa krav på att hon gör en egen analys, med benäget bistånd, över vad som faktiskt hände. Och varför. Kan jag inte få svar på det så vet i sjutton.

    Men där vi befinner oss här och nu, så är lämna inget alternativ jag ens överväger. Där är jag helt klar och behöver alltså inga råd om. Jag har tron på att vi kan lösa det, men då krävs det som sagt att även hon steppar upp. Jag har tagit till mig av dina andra råd, och flera andras, men kommenterar inte alltid.

    Så, nu kan kvinna och vad han nu kallades fortsätta sin debila diskussion om ptds. Eller vad det nu är de yrar om :)
  • Anonym (Bedragen 2020)
    Anonym (Kvinna) skrev 2022-12-13 22:35:17 följande:

    Det låter som en bra approach. I den fas ni nu befinner er i behöver din hustru precis som du säger göra en egen analys i terapirummet om vad som faktisk hände. Därefter noggrant leverera till dig. I min egen erfarenhet jobbade min man och jag på ungefär som du beskriver. Processen fick ta sin tid utan stress och vi landade i att satsa på nytt. Möjligen kan jag tycka att min man än idag vill gottgöra mig/oss för sitt beteende. Vilket skapar en slags obalans oss emellan. Funderar just nu på hur jag kan bidra till en ökad jämställdhet. Tror att jag behöver en viss handledning av en kvinnlig handledare vid min tidigare institution. 


    Ärligt sagt saknar jag behov av att diskutera PTSD med Ordinär man/Jaha (de påminner om varandra mycket). Jag uppfattade jag försvarade din linje och din upplevelse av trauma. Den känsla du så målande gav uttryck för längre bak i tråden. Sen tycker jag det var modigt av dig att avvisa en och annan skribent från din tråd. Synd bara att alla inte är lyhörda utan i vissa fall fortsätter argumentationen under ett nytt nick. Jag är relativt ny här på FL och lär mig hela tiden. En lärdom rikare specifikt i den här tråden blir att jag för dylik diskussion på en beteendevetenskaplig institution med en initierad föreläsare på plats. Glad Det är då vi växer som människor när samtalsklimatet är gott och det är högt till tak. 


     


    Tack för råd. 
    Du må ha trott att du försvarat min linje, men faktiskt så har du mest bidragit till att trasa sönder tråden. Om du nu är så intresserad av ämnet ptsd, varför då inte starta en tråd om det? Eller om det är just Ordinär man eller Jaha du vill diskutera det, varför inte ta det via pm?

    Du har nog, tillsammans med dessa personer, väldigt dålig insikt i detta med off topic och hur fungerande forums både skrivna och oskrivna regler fungerar (oftast) Jag har ingenstans efterfrågat en fördjupning i de ämne ni velat diskutera. Jag skiter faktiskt i det. Ser detta beteende titt som tätt på FL, vilket är trist. Så, starta nu en tråd om det ämne du vill diskutera, så kommer Ordinär man dyka upp där och ni kan diskutera bäst ni vill. Riktigt dålig stil av er båda att ha agerat som ni gjort i den tråd jag startat, som haft en helt annan frågeställning. 

    Och nej Ordinär man, jag äger inte tråden, men jag "äger den", på så vis att jag startade den och hade en specifik frågeställning. 

    Över och ut, fortsätt nu i er egna tråd. Eller pm:a varandra. Rätt humoristiskt egentligen hur mi kunde fastna i ert dravel som ni gjorde.

    Sov gott!
  • Anonym (Bedragen 2020)
    Anonym (Allvarligt skämtat) skrev 2022-12-17 20:43:56 följande:
    FL har fler moderatorer. Inte bara en. 
    Ibland kan man tro att det bara är en moderator. FL har en otroligt dåligt fungerande moderering. På ett fungerande forum hade "Kvinna" och "Ordinär man" varit avstängda för länge sedan. Forumsnetikett bjuder att man håller sig till ämnet, men här ha de två över hundratals inlägg diskuterat något helt annat än själva frågeställningen. Det enda rätta de kunde ha gjort, hade varit att starta en egen tråd där de redde ut frågan, istället valde de medvetet att förstöra den jag startat. 

    På ett sätt är det en smula humoristiskt, hur de har totalt låst sig de här personerna. Men nu var det ju en specifik undran jag hade, och den handlade verkligen inte om PTSD. Otroligt respektlöst agerande, och totalt uselt modererande. 

    Trots allt så har jag fått en del bra svar som jag tar till mig, men det har verkligen inte varit lätt att hitta de här svaren bland allt PTSD-svammel. Har sett det här beteendet i flera andra trådar, att personer tillåts ta över dom. Och det tror jag är mindre bra på fler än ett sätt, inte minst för FL´s affär, som ju faktiskt bygger på att driva trafik till sidan för att få intäkter via annonsering. Jag har stor vana från  olika forum, men har aldrig stött på en så illa modererad sida som FL någon gång. Synd, för skrivarlusten ökar ju inte direkt. 

    Återigen, tack till er som varit med och bidragit med svar på min fråga.
Svar på tråden När går det över? Hur gör man efter otroheten?