BIM oktober - 2022

Hej! Hoppar gärna in här. Tänkte en kort presentation. 

Jag är 30 år. Gift med mina drömmars man och är mamma till 2 små på 4 år och 1 år. Vi bor i en liten villa med katter och hund. 

Vi vill gärna ha ett barn till. Men jag har börjat känna lite jobbiga känslor kring folk i omgivningen. De säger saker som "men nu ska ni väl inte ha flera barn va" "De räcker med dem barnen ni har" "de är stopp med barn nu va?" "Haha oj trodde du skulle säga att ni tänkte försöka bli gravida. Haha nej å de hade jag inte orkat inga flera barn nu" 

Alltså va e de med folk o tycka att 2 räcker? O varför ska folk ens lägga sig i? Jag känner mig så olustig till folks kommentarer att jag inte ens vill berätta när vi väl blir gravida. De känns som satt folk inte tänker efter alls?? 

Känns som att folk alltid ska lägga sig i. Antingen "ååh ska inte ni skaffa barn snart, borde inte ni skaffa barn, när ska ni skaffa barn" till att säga "nej ni ska inte ha flera barn nu va?" 

Är de någon annan som upplever att folk i omgivningen kommer med jobbiga kommentarer? 

Hej! Hoppar in här för att kunna skriva av mig dagarna fram över. Bim 30/10 har en bokad MR av hjärnan 24/10 

Vi planerar inte barn o har skött de hela bra o sett till att de inte finns risk för graviditet. Men ja mannen "råkade" komma i mig i fredags kväll. Med meningen i stundens hetta "De spelar ingen roll vad du säger jag MÅSTE komma i dig vi får chansa" vi har två barn redan. Yngsta är strax över året. Vi har sagt de senaste att de troligen räcker med 2 barn då vi är trötta på att va trötta ^^ Jag har gjort en abort som va en inte planerad graviditet med min man och mådde väldigt dåligt efter de. Sa då att vi måste skydda oss extra noga för kommer aldrig göra en abort igen någonsin. Blir jag gravid igen så får de bli en bebis till.

Jag fick min första mens nu den 2/10 efter förra graviditeten (kan inte få egen mens eller ägglossning pga prolaktinom i hjärnan så måste ta medicin för att få tillbaka den). Har stark ägglossnings smärta idag med illamående (vanliga ägglossnings symtom för mig) och de gör ju de hela ganska lätt att räkna ut att risk för graviditet finns. 

Min graviditet med äldsta barnet på 4 år gick på första försöket. (Hade inte prolaktinom då)
Min graviditet med andra barnet på strax över 1 år tog både 1 och 3 försök (fick ingen egen ägglossning pga prolaktinom så de 2 första försöken hade jag ingen medicin o ingen ägglossning men 3e försöket hade jag medicin och även ägglossning o då blev jag gravid)

Pratade med mannen idag o han sa att om de blir barn så kommer vi orka för vi har varandra. Så den delen är lugn även om vi inte planerar det här. 

Så ja nu blir de dagar av ovisshet framöver som kommer kännas som en evighet. 

Visar testet plus så kommer vi glädjas över barnet. Visar testet negativt kommer vi inte bli ledsna. Ungefär sådär! 

Hoppas jag får vara med här, heja på er och prata om känslor, symtom o liknande. Vem vet. Om jag nu blir gravid så kommer vi få bebisar ungefär samma tid. Kram från mig!