En anledning till att den normala menscykeln börjar strula när man försöker bli gravid kan nog bero på befruktningar som aldrig implementerar riktigt. En teori som jag tror. I Augusti testade jag neg på ÄL13 och sen positivt ÄL15 och började blöda som en vanlig mens ÄL17.
Min gissning är att implantation gick igenom men att något viktigt i celldelning var fel vilket resulterade i missfall. Lite hcg men tillräckligt för att rubba min cykel 2-3 dagar.
Nu i sept fick jag implantationssmärta på ÄL+7 men fick aldrig något positivt gravtest. Kände skarpa hugg, vänster om livmoder samt ner mot livmodertapp (har aldrig dessa smärtor annars, varken vid ägglossnings eller mens) Så det kan ha skett en befruktning som försökte implantera utan någon lycka.
Med andra ord kom aldrig tillräckligt med hcg ut i blodet för att rubba min cykel och mensen kom som vanligt när gulkroppen skrumpnat och inte längre levererade progesteronet.
Så spermierna kan vara där pga rätt Miljö, alt prickat ägglossning exakt men att antingen kvaliten på spermien, ägget eller slemhinnan i livmodern inte var optimal för fortsatt graviditet.
Sen kan follikelfasen (fas1 och 2) variera beroende på livsstil. Stress, kost, alkohol osv osv kan störa hormonnivåerna vilket resulterar i för tidig eller sen ägglossning. Jag har fått positiva ägglossningstest på både östrogen och LH men hade jag inte tempat hade jag aldrig kunnat bevisa faktisk ägglossning.
Kroppen kan ju utsöndra LH utan att det finns något ägg Som vinner tävlingen och då kan man få stegring på LH fler gånger under samma cykel för att kroppen försöker ägglossa men omogna ägg är programmerade att inte släppas.
Det är en djungel!
Denna cykel provar jag med Rosenrot fr CD5 och kommer ta två om dagen tills clearblue advanced ger fast glad gubbe. Är på CD6 idag och ska ta mitt första äggtest imorgon.