• BahHumbug

    Bonusfamilj - hur gör ni?

    Ni flyttade ihop alldeles för tidigt!!
    Fick barnen träffa varandra innan och kära känna varandra eller blev det pang på?
    Att hans dotter retar och trilskas kan bero på flera olika saker. En av dem kan vara att hon vill ha uppmärksamhet från dig. Hon kan även vara avundsjuk på att dina barn har en närvarande mamma som ger dem all uppmärksamhet.

    Varför vill du inte ge tid till hans dotter när hon behöver dig och din vägledning?
    Är hon med dig och lagar mat eller liknande?
    Att din yngsta har börjat drömma att du blir bortförd kan bero på separationen och att ni är en ny familj.

    Om hans dotter inte tål att du samsover med din  yngsta så kan det bero på att även hon vill göra det.
    Vill hon tex leka kurragömma efter att din yngsra har somnat så erbjud dig att ni pusslar tillsammans.

    Du ser detta med vuxna och föräldra ögon och inte genom ett barns ögon.
    Du tog hennes papoa, hennes papa har en ny familj. Gennes nya syskon har en mamma som spenderar tud med dina barn men inte med henne. Får hon ingen uppmärksamhet när hon är snäll så blir hon stygg och får uppmärksamhet som inte får annars.

  • BahHumbug
    Tekopp skrev 2022-09-08 14:45:18 följande:

    Jag håller inte med om detta.
    Jag förstår TS hundra procent avseende att vara helt matt själv efter att ha tagit hand om de egna barnens behov. TS behöver eventuella lugna stunder för att ta hand om sig själv lite och få återhämtning annars kommer hon inte hålla för sina egna barn och det är de som är hennes huvudsakliga ansvar och de ska prioriteras.
    Sambons dotter är sambons huvudsakliga ansvar.
    Det sagt måste allas basala behov såsom sömn respekteras och TS yngsta tycks sambon inte förstå har andra behov trots att hon är flera år yngre.

    tyvärr TS, jag anser också att det bästa nog är att flytta isär igen. Det låter så problematiskt att utifrån din beskrivning har jag svårt att se att ni ska lösa detta om inte sambon är intresserad av en rejäl dialog och förändrad attityd. 


    Jag lever själv med egna, en sambos samt gemensamma barn så jag har erfarenhet. Jag skulle ha blivit extremt arg och min sambo gjort som din. Min yngsta är 3 resp 7 år yngre än hans barn och jag skulle aldrig ha accepterat att de fick leka så de väckte henne när vi flyttade ihop och hon var liten. Det är respektlöst. Efter nattningstid av husets yngsta ska det vara lugnt för alla. 


    Jag har heller aldrig förväntat mig att sambon ska prioritera mina barn om han själv är maxad med egna barnen och vice versa. 


    Klarar hans dotter inte av detta och om sambon inte klarar av att hantera dottern i det hela så flytta isär.


    Ny handlar det inte om priotering, det handlar om att visa att man är där som en extra vuxen. Är det bara tjärnfamiljer som ska umgås med sina barn? Om pappan ska åka bort två dagar ska han då skicka iväg sin dotter för att den han är tillsammans med inte ska må dåligt?

    Jag trodde att man tog hand om varandra och umgås som en familj om man är en styvfamilj. Om inte pappan är hemma ska hans dotter sitta på sitt rum medan mamman och hennes biologiska barn äter middag då det inte är hennes uppgift att kaga mat, ge mat och umgås med sitt styvbarn?

    Barn behöver flera vuxna som finns där och som stöd. Det är väl klart att det känns om hon ser sina styv systrar ha en fin och stark relation till sin mamma. Medan hon bara ser sin mamma ett par timmar i månaden.

    Om mannens dotter söker kontakt med TS ska hon skuva undan ett barn för att det inte är hennes?
  • BahHumbug
    Tekopp skrev 2022-09-09 00:01:44 följande:

    Alltså - nu var det väl mamman som skulle åka bort och tyckte att pappans nya skulle ta hand om barnet trots att även pappan var borta? 

    När det är min boendevecka har ju ändå jag huvudansvaret och jag skulle aldrig någonsin förvänta mig att min exmans nya tjej ska ansvara för mina barn under den veckan trots att de har en mycket god relation. För det är i slutändan inte hennes barn.

    Och exakt, det handlar om prioriteringar. jag prioriterar att finnas där för mina egna barn i första hand och det bör även de biologiska föräldrarna här göra. Om TS har lust att ta hand om dottern, great. Om det inte passar henne - inte hennes ansvar. 

    Personligen har jag fullt upp både i tid och mentalt med mina egna barn. Jag är  inte det minsta intresserad av att ta hand om sambons barn på hans exfrus vecka. Jag är nog inte ensam om att känna så. Sedan finns alltid undantag och det beror på situation och barnens ålder etc. Men generellt sett är det inte det minsta konstigt att anse att de biologiska föräldrarna är ansvariga och att förvänta sig att TS är barnvakt på mammans vecka är totalt orimlig.


    Jag tog det som ett exempel om pappan åker bort.
    Åker mamman bort så ska hennes pojkvän självklart hjälpa till med hennes barn. 

    På flera här på familjeliv så låter det som om styvbarnen ska förvisas ner i källaren och inye ses eller höras för att de biologiska barnen är viktigare. Varför flytta ihop med någon som har barn redan innan om man inte vill upprätta en relation för att få familjen att fungera smidigare?  Är det bara de vuxnas känslor som ska respekteras?

    Jag förstår inte detta och jag förstår inte varför man inte kan umgås med varandras barn. 
    Om man inte kkarar av att umgås med personen man älskar barn varför inte dela upp huset så att man slipper de dem?
    Ska man införa att man aldrig äter tillsammans utan att man äter på olika tider och att man bara lagar maten till sina biologiska barn och låter styvbarnen gå hungriga om inte deras förälder är där?
  • BahHumbug
    elsi skrev 2022-09-09 08:04:55 följande:
    Om man vill skapa en familj av två familjer genom att bli tillsammans så måste man agera familj också, och då bry sig om och visa omsorg även om den andres barn. Men om det inte passar en så är det bättre att inte bo tillsammans så att barnen kan få leva med sina föräldrar och slippa bo ihop med människor som inte vill ha dem i sitt liv. 
    Kan nästan slå vad om att det finns styvföräldrar som inte låter styvbarnen äta av det de har handlat. Det de har handlat är enbart till dem och deras barn. Vill de ha ett äpple så är det den andra förälderns ansvar.

    Samtidigt kräver styvföräldrarna respekt och lydnad från sryvbarnen som inte ska ses eller höras.
    Ingen kräver att styvföräldern ska bli en förälder, men om man inte agera som en extra vyxen som hjälper till så kanske man ska ha en KK för sina pulserande äggstockar.

    Vad händer om om en av dem hamnar på sjukhus ett par dagar, ska man sparka ut barnen av ren princip?
  • BahHumbug
    Ess skrev 2022-09-09 16:39:37 följande:
    Hamnar föräldern på sjukhus, så finns det ju en förälder till som får ta sina barn då. Det finns inget att diskutera gällande det, föräldrarna har skaffat barnen och får även ta sitt ansvar för dem.
    Tycker på ett sätt att det är sorgligt att man vägrar vara där för varandras barn. Säger man rakt ut "Jag valde din förälder och inte dig och jag hoppas att du försvinner så snart du kan" medan deras förälder ser på eller säger man det när föräldern inte är där när man träffas första gången?
  • BahHumbug
    Jemp skrev 2022-09-09 15:30:51 följande:

    Däremot är det självklart att du ska umgås även med hans dotter. Försök få in både det och egentid. Ni har ju dessutom tid när dina barn inte är där. Du har ju valt in 2 nya personer i ditt liv. 


    Tyvärr så behöver TS en hel vecka med flickans pappa för sig själv för att orka med sina barn.
    Det är uppenbart att flickan söker sig till TS då flickan bara träffar sin mamma ett par timmar i månaden. Hennes pappa har en ny och så får hon två nya systrar varannan vecka som blir älskade och får umgås med sin mamma.

    Inte undra på att det är tufft i familjen då de mer eller mindre slängdes in i en familj. Sedan får man inte glömma bort att killens dotter är i för puberteten och därför vara extra känslig och klänning.

    Om man inte kan avara tio minuter på en vecka för att umgås med den nya kärlekens barn så är något fel. Det kan handla om att bara handla tillsammans eller laga maten tillsammans eller hjälpa till med läxor.

    TS hur är flickans relation till sin mamma och gör de saker tillsammans eller är de bara hemma?
  • BahHumbug
    Ess skrev 2022-09-09 17:12:40 följande:
    Varför skulle någon säga nåt sånt?
    Men fakta är att man inte är en familj, och i många fall heller aldrig kommer bli. Varför skulle barnen se förälderns partner som en förälder? 
    Är dom lite dumma i huvudet och inte vet skillnad mellan sin förälder och en annan vuxen person?
    Ingen säger att man ska vara en förälder åt andras barn. Men man kan vara en extra vyxen som hjälper till när barnet behöver hjälp. Ta läxor dom ett exempel, om ett barn går rill sin styvförälder och ber om hjälp så kan man hjälpa med läxorna.

    Det är den attityden som många har till sina styvbarn.
    De vill bara ha föräldern, de vill ha föräldern för sig själv utan avkomman.

    Så om två bögar adopterar två barn är inte de en familj då?
    Om ett lesbiskt par inseminerar sig och får barn, är inte de en riktig familj?
    Eller gäller bara famil en kärnfamilj?
Svar på tråden Bonusfamilj - hur gör ni?