Fundera/reflektera över var du själv och den du dejtar befinner sig i livet så kan man slippa en del överraskningar down the line. För en del människor är det en dealbreaker om man vill ha barn och för en del människor är det en dealbreaker om man inte vill det.
Tack för intressanta svar :)
Jag har kommit fram till att de perioder jag tyckt det varit kul att dejta och faktiskt träffat mysiga och roliga personer har jag haft en mkt mer avslappnad inställning än på sista tiden. Jag har träffat personer som känts lovande men inte haft några jätteförhoppningar och inbillat mig att jag redan "känner" personen. Alla kan skriva att de är omtänksamma och snälla och söker seriöst liksom, sen kan det betyda vad som helst egentligen... Folk har inte alltid så bra självinsikt. Och hur ska man kunna lära känna någon på riktigt om man inte slappnar av eller lever i nuet, och inte i en fantasivärld fem år fram i tiden?
Får jag nya vänner eller får ha bra sex medan jag dejtar är det kul, man måste få njuta av själva resan också och inte bara stirra sig blind på målet (=fast pojkvän). Så tänker jag nu.
Någon singel som känner igen sig?