Ångrar att ni inre skaffade barn?

Jag får en känsla av att många som skaffar barn gör det av starka egoistiska skäl, de vill ha barn, mening med sitt liv, att barn ska fylla deras tomma inre med meningen med livet. Har aldrig hört någon skaffa barn för barnets skull. Tycker barnfria är mycket mindre ego. De behöver inte sätta barn till världen för att få mening genom barnen, de tänker på vilken värld som lämnas över till barnen och avstår, mycket givmilt att inte skaffa barn med andra ord och mer omtänksamt än att sätta barn till världen för att man själv VILL ha barn. En oegoistisk människa kan avstå barn och sin egovilja att sätta barn till världen. 

Barn ärju bara en narcissistisk förlängning av sig själv, att man förökar sig själv för att man vill genom barnen "leva vidare" efter att man gått bort, få mening m.m. Allt egoistiska motiv med anskaffandet av barn.

Det är en instinkt, så de som avstår barn är väldigt mycket djupare än de som bara följer djurisk instinkt för att "inte bli ensamma på ålderns höst"/ha någon som älskar dem/få andra egoistiska behov tillfredställda av barnet och föräldraskapet. De som väljer bort det är alltså mindre egoistiska och har överseende med att inte behöva det, tycker jag. Mindre ego att inte skaffa barn alltså.

De som väljer bort barn kan hantera sina känslor, har inte det där "hålet" inom sig som andra försöker skaffa barn för att fylla. De som valt bort barn känner sig inte ensamma, inte ens på ålderns höst? De har helt enkelt inte den ensamhetskänslan som får andra att skaffa barn för att ta bort? 

Men de med barn sätter sig själva på läktaren för att barnen ska göra det som föräldrarna inte kan göra själva. Barnen används som en förlängning av föräldrarna, i stället för att föräldrarna gör sina saker själva. De sätter sig på bänken och ger över ansvaret till barnen, att t ex ta hand om föräldrarna på ålderns höst etc.

De barnlösa måste fylla sig själva, göra allt själva, hantera sina känslor själva m.m. eftersom de inte har några barn som ska ordna allt för dem. De barnlösa tter sig inte på bänken och använder inte avkommor för egoistiska själ, som mot ensamhet t ex utan gör allt det som dina barn gör för dig själva.

Folk matar och tar hand om barn så att de ska få ut själviska saker genom barnen att göra för dem det de inte klarar själva, eller anser klara av själva.