När en man är otrogen

Är det ett påstående eller en fråga?

Jag är ju också JAG, inte bara fru, mamma och en person som lever för andra. Mitt liv är mitt. Jag bestämmer. Jag tror mina barn vill att jag ska vara lycklig. 
Jag tror någonstans att jag valde fel man första gången och att min älskare är min stora kärlek. Jag älskar honom och att vara med honom. Jag älskar min man som en vän, men jag känner ingen glädje av att umgås med honom. Han ger mig ingenting längre.

Jag hoppas ändå att föräldrar har den goda smaken att inte delge detaljer till barnen som bara angår dem som par. Det är ingenting som de ska behöva konfronteras med.

Det har jag inte sagt att de inte kan. Men varför ska man klura i något som man inte har med att göra kan jag tycka då. Föräldrarnas intima relationer angår inte mig.

På vilket sätt menar du att ett barn inte har att göra med att ena föräldern har sönder relationen genom att vara otrogen? Det ä ju trotts allt barnen som drabbas mest av en skilsmässa?

Det beror kanske på hur gamla barnen är, du tror inte tex en 14-åring kan tänkas vilja veta varför hens liv helt plötsligt ska vändas upp och ner för att föräldrarna ska skiljas?

Det berör ju mig, hade liknande som i det Maria berättade en pappa som fick mamma att må dåligt. Men jag tycker det är bra om barnen inte lastas med det faktiskt. Beror ju på ålder också så klart.