Ni som skiljer er pga sexbrist

Jag har läst många inlägg där män där män tycker att kvinnor bore ställa iupp bla genom uttryck som :
"det borde väl inte vara så svårt att ställa upp"
"det tar ju inte så lång tid"
"älskar man någon vill man väl  ha sex"
"man mår ju bra av sex, det har jag läst..."
"det är ju skönt, varför inte njuta"

Det är visserligen en del som tycker att hon inte bara borde ställa upp, utan även jobba på sin lust, men det uttalandet kan ske utan någon som helst förståelse eller empati. Mer som en uppmaning att skärpa sig. Det saknas ofta förståelse för att sex inte alltid är något positivt eller skönt. 

Det kan ju låta sunt att "anstränga sig att få tillbaka sin lust", men det är inte sällan skrivet på ett sätt där man inte ger utrymme för att detta ofta är något väldigt svårt och något man kanske inte ens klarar på egen hand. 
Att ha sexlust till en speciell man, i en speciell relation, är ofta komplext och det finns det alltför sällan förståelse för. 

Jag är verkligen inte asexuell. Men efter år av sextjat o tvångs sex så vill man inte. Jag har inte velat pga att jag skulle vara asexuell men pga andra saker. Täta graviditeter, totalt ensam om barn o hem, elaka ord osv osv