Ni som skiljer er pga sexbrist

Fast nu verkar ju du, utifrån en tidigare post i den här tråden, varit med om tjatsex och övergrepp. Det är som att vi pratar om frukt och du pratar bara om äpplen medan jag pratar om bananer. Samma övergripande ämne men inte samma detaljer.

 Det är inte samma utgångsläge som att jag (som inte varit med om övergrepp) anser att sex är en viktig del av min relation. Om min lust nu helt märkligt mattas av från att jag har varit game 2-7 gånger i veckan till att inte vilja alls förväntar jag mig faktiskt att min man tycker något om det. Jag tycker det är fullt rimligt att han vill prata om det och tillsammans hitta en lösning. Der är inte ok av mig att lägga över det på honom att han är onormal för att han vill ha sex. Det är inte heller samma sak som att han tjatar på mig, kräver ngt av mig eller att JAG VÄLJER att ställa upp för att han ska bli nöjd osv. Klart som han att man tappar respektive lust av tjatsex. Men man kan ju också INTE låta förhållandet innehålla det.

Skulle vi gå, säg tre år, med sex en gång i månaden enligt min önskan och han vill 2-7 gånger i veckan så är det ett problem i relationen. Även omvänt. Då är vi inte nöjda. Min älskling är min prioritet. Jag är hans. Då måste man ju vilja att den ska vara lycklig och nöjd.

JUST FÖR ATT han älskar mig kommer han inte att lämna mig. De flesta par tror jag väljer att harva på i kärlekslösa relationer just för att man älskat varandra länge, delar ett långt liv osv. Betydde ni mindre än ni gör (ni som inte vill ligga och måst dåligt av det) skulle ni blivit dumpade för länge sedan. Just för att det finns /har funnits kärlek med stannar era partners. Eller kanske för att de om de tjatar på er får ligga och problemet aldrog löser sig egentligen. Nu släcker bara bränder!

JUST FÖR ATT  min man älskar mig tjatar han aldrig någonsin eller kräver av mig, han förför istället.  JUST FÖR ATT jag älskar min man (på riktigt) gör jag allt jag kan för att odla min lust. Aldrig kommer han att leva utan sex och intimitet om han vill ha det och behöver det. Förutsatt då att han INTE begår övergrepp! Om jag inte kan möta upp honom på någon nivå som är rimlig för oss båda (kompromiss) så är att göra slut ok.

Om vi övergår till att aldrig mer ha sex är det absolut en sak som kan göra att vi växer isär som par. Jag kommer inte att leva resten av mitt liv med honom om han lägger ner allt i vårt sexliv. Vi behöver inte fysiskt ligga med varandra (saker kan ju komma i vägen) men vi måste vilja ligga med varandra. Viljan är A och o.