Orolig för restaurang, hur funkar det
Smiter han kan du vägra betala hans mat men inte din egen.
Smiter han kan du vägra betala hans mat men inte din egen.
Ett sällskap på fyra personer smet från notan på min restaurang. Två i sällskapet är kända av mig. Kan jag kräva dem på hela notan (jag vet inte vem som åt vad). Med andra ord, är man solidariskt betalningsansvarig för en restaurangnota på ett bord?
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Gällande brott vid springnota
Tillämplig lag är Brottsbalken (1962:700) (BrB). När en eller flera äter på en restaurang och inte betalar genom så kallad springnota säger man att de begår ringa bedrägeri, även kallat snyltning (9 kap. 2 § 2 st. BrB). Där anges bland annat att: För ringa bedrägeri döms också den som utan att göra rätt för sig tillgodogör sig förtäring eller annat sådant som tillhandahålls under förutsättning av kontant betalning, oavsett om han eller hon vilseleder någon eller inte.
Det betyder enkelt att den som beställer mat på en restaurang och inte betalar notan kan göra sig skyldig till ringa bedrägeri. Beroende på värdet av notan kan 9 kap. 1 § BrB om bedrägeri istället tillämpas.
Skadestånd
Tillämplig lag är Skadeståndslagen (1972:207) (SkL). Enligt 2 kap. 2 § SkL ska den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott ersätta skadan. Skadan som du nu lidit genom att gästerna inte betalat är en ren förmögenhetsskada och enligt 9 kap. 2 § 2 st. BrB som redogjorts för ovan är skadan vållad genom brott. Gästerna som inte betalat är därmed ersättningsskyldiga enligt denna bestämmelse.
Solidariskt skadeståndsansvar
Ska två eller flera ersätta samma skada är huvudregeln att de svarar solidariskt för skadeståndet (6 kap. 4 § SkL). Du kan alltså kräva full ersättning av de gäster som är kända för dig. De gästerna får sedan regressrätt mot de övriga gästerna enligt reglerna om solidariskt ansvar.
Sammanfattning
För solidariskt ansvar krävs att det anges särskilt i lag eller avtal. När två eller flera ska ersätta samma skada gäller solidariskt ansvar som huvudregel enligt 6 kap. 4 § SkL.
Att inte betala notan på en restaurang genom så kallad springnota kan utgöra ett brott (9 kap. 2 § 2 st. BrB). Gärningsmännen ska ersätta skadan som uppkommit genom sådant brott (2 kap. 2 § SkL) om det är flera gärningsmän svarar de enligt huvudregeln för ersättningen med solidariskt ansvar (6 kap. 4 § SkL).
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!
Det är inte samma situation om TS sitter kvar och vill betala sin egen mat men inte någon annans.
Detta svar utgår ifrån att alla tillsammans smet och begått brott.
Detta är endast delvis rätt. Småbelopp kan absolut leda till rättegång, om misstänkt förnekar brott. Jag arbetar som handläggare på Åklagarmyndigheten och det är inte alls ovanligt med förhandlingar som rör exempelvis ringa stöld, ringa bedrägeri eller ringa narkotikabrott.
https://www.aklagare.se/ordlista/
Strafföreläggande
Ett alternativ till åtal vid vissa mindre allvarliga brott, som innebär att åklagaren direkt utan rättegång utfärdar böter och/eller villkorlig dom. En förutsättning är att den misstänkta personen erkänt brottet och accepterar föreläggandet.
Om misstänkt i förhör uppger att han eller hon förnekar brott och inte kommer godta ett strafföreläggande blir det alltså åtal eftersom åklagaren har absolut åtalsplikt.
Sen finns det ytterligare en möjlighet för domstolen att avgöra på handlingarna, men misstänkt kan begära huvudförhandling och få det.
Har du varit med om att någon dömdes för att hen inte vill betala en annan persons springnota ?
Det är väl fullt rimligt att en person förnekar brott om man sitter kvar och vill betala sin egen nota.
Inte vad jag kan komma ihåg. Men mitt inlägg gällde endast generellt om när strafföreläggande kan användas.
TS: Är det i dag restaurangbesöket ska ske? Jag hoppas verkligen du får det trevligt och att inget sker som gör att du måste ta reda på frågan om betalningsskyldighet.
Men juristens resonemang bygger på att alla smiter och begår brott så alla blir åtalade?
? det är flera gärningsmän svarar de enligt huvudregeln för ersättningen med solidariskt ansvar ?
Personen som sitter kvar och ber om sin egen nota har inte begått brott.
Frågan är om man kan åtala en person som sitter kvar och betalar , för att någon annan har smitit.