Hur hade ni bemött denna grannes beteende?

Jag hade tyckt synd om grannen som är sjuk. Känt att han säger så för att göra det lite lättare för sig själv. Jag hade också tänkt att han är kanske lite avundsjuk på oss som är friska och kan jobba, så jag hade känt empati.  Hade spelat med och sagt "Åh, vad gott du har det Börje!"

Lol. Så någon som är sjuk och inte kan jobba pga sjukdom kan inte sitta på sin egen altan i solen och klä sig i en hawaiiskjorta?

Jag tjänar sannolikt mer än honom och har bättre villkor pga ett yrke jag trivs med, än vad han har även om han är utan inkomst pga låt oss säga lathet, eftersom hade jag velat så hade jag ju kunnat ruinera mig själv, försatt mig i egen konkurs och då fått lov att tagit emot ett litet bidrag av staten på några kronor i stället för att tjäna stora pengar, OM jag velat. Och det vill jag inte. Jag har mål som det krävs en inkomst för att nå. De målen hade jag inte kunnat nå genom att endast leva på ett bidrag.

Att byta hans situation mot min vore som att byta platina mot plast, vilket jag inte vill göra. Är enormt tacksam att jag inte är i grannens situation ekonomiskt med allt vad det hade inneburit i negativitet för mig!  Så önskar grannen det bästa för ingen avundsjuka finns i mitt bröst, bara tacksamhet att jag inte är i hans situation och glädje över att grannen inte är ledsen över sitt liv (vilket jag sannolikt hade varit om jag var i hans situation). Tur vi är olika!

Äsch jag bryr mig inte. Jag har inte den där avundsjukan, missunsamheten i mig alls. Hur kan man vara avundsjuk på någons sjukpenning? Hur nöjd är man med sig själv och sitt liv om man blir hatisk för att någon har sjukpenning?