Ofta missnöjd på attraktionsparker mm

De kanske blir trötta av att det är så mycket nya intryck och massvis med folk. En del människor blir det och orkar inte med så långa stunder på nöjesparker. Och ju sämre dagsform desto mindre orkar man.

Som vuxen lär man sig att själv känna efter och dra sig tillbaka i tid. Men som barn behöver föräldrarna hjälpa till och hålla koll på när det är dags att bryta och ta det lugnt ett tag.

Äter de ordentligt innan och under besöken? Hungriga ungar kan vara griniga.

För att du har krav på att han ska vara vuxen...och han är 7.

Han är fortfarande liten och kommer inte reagera och agera precis som du har tänkt dig...han håller på sig att lära sig...

Han hade föreställningar och förväntningar som inte blev som han hade tänkt sig....precis som att du hade föreställningar och förväntningar på hans reaktion som inte blev som du tänkte....

Det låter som att du har väldigt höga förväntningar. Menar inte att det är orimligt. Det har vi också för att det är så roligt när barnen är glada. Men kan det vara så att dina barn märker av hur viktigt det är för dig och så blir det för stort? Han är sju år och du skriver att han har ett äldre syskon. Så stora barn ska kunna prata om saker efteråt när det är lugnt. Prata om hur dom kände. Vad var det som blev tokigt. 

Säger inte att det är kul att det blir såhär utan tvärtom jag känner igen mig till viss del, men tror du att det finns någon speciell anledning att du har så höga förväntningar och blir besviken när du inte får den där åh gud va kul tack mamma du är bäst i hela världen-reaktionen? Mitt eget barn kan visa uppskattning för aktiviteter men säger t ex extremt sällan att han älskar mig trots att jag säger det ofta (mina föräldrar sa det inte till mig) så det är en sådan sak som jag hade förväntningar på när jag fick egen familj och som gör mig sorgsen att det inte blev så. 

Om man får vara lite hobbypsykolog så kanske du projicerar din egen uppväxt på dina barn - dina föräldrar kanske inte hade tid/ork/råd att fixa så mycket aktiviteter för dig ut men nu när du själv är vuxen och har tid och råd så tänker du att dina barn borde bli lika glada som du hade blivit om du som barn hade blivit erbjuden dessa saker. Bara en tanke.