Symptom borta v. 6

Har inga erfarenheter att dela med mig av, men tror det är vanligt :)

Det är fortfarande så tidigt i graviditeten så inte ovanligt att inte ha symtom. när jag var gravid med min son så hade jag inga symtom under hela graviditeten förutom att magen växte. 

när jag fick MA hade jag massa symtom. Så det är väldigt diffust det där och symtom betyder ingen garanti för att allt är bra. Lycka till

Nä det är ju så lurigt detdär... på något sett hade det dock varit någon typ av lättnad om jag haft iallafall ett tydligt symptom, som växtvärk exempel :p Ska ringa kk imorgon och höra vad dom tycker. 

Hej! 

Jag har precis gått igenom det du beskriver under exakt samma tidpunkt (är idag 6+3) blev så orolig efter 2 tidigare missfall och mina symptom bara försvann efter bim åter igen. Så jag åkte in och fick göra vul. Allt såg ut som det skulle och det var ingen fara!  2 dagar efter vul kom symptomen tillbaka och kraftigare än aldrig förr. Nu önskar jag att jag inte mådde dåligt istället! 

Symptomen kan komma och gå och jag önskar att jag uppskattade det symptomfria dagarna mera än att oroa mig även om det är så jävla svårt! 

Jag önskar dig lycka till! 

Åh vad skönt att höra och tack för att du delar med dig!! Jag vill också göra ett vul så oron kan stillas. Hur långt gången var du när du gjorde vul, och vad kunde man se? :) 

jag Har inte haft några symtom i princip sen jag blev gravid. Blev precis som du väldigt orolig och gjorde vul i vecka 10 men allt såg bra ut! Sen gjorde jag kub i 12+5 och allt såg också bra ut! men det var väldigt Skönt att göra vul för att se så allt var bra :)

Ja alltså jag önskar ju att jag hellre känt mig lugn och kunnat uppskatta att man än så länge är symptomfri... Skönt att allt såg bra ut! Gjorde du vul privat eller via landstinget? Jag tänkte ringa till kvinnokliniken imorgon och förklara läget, men det känns som att dom inte kommer vilja göra vul pga oro :( trots att det skulle lugna mig något enormt. Vi har tyvärr ingen privat att gå till här i min stad. 

Jag hade symptom men kom in vid kub och det visade sig ha stannat av en månad tidigare. Symptom eller ej behöver inte betyda nåt. Försöker även lugna mig själv med det nu när jag är gravid och knappt känt av det hittills, v10 nu.

Blåbärsskogen: jag gjorde privat vul! 

Blåbärsskogen: jag var först in i vecka 5+2 för en vanlig koll, en såg man endast hinnsäck och läkaren sa att allt såg bra ut. Samma kväll försvann alla symptom och jag blev super orolig så pratade med läkaren och fick komma in 5+4 för nästa vul och då såg man hinnsäck +gulkropp och allt hade växt som det skulle :) 

Jag bor i sydkorea förövrigt, tror Sverige är mera svåra att ha och göra med när det kommer till att få vul :/ 

Pratade med kvinnokliniken idag och jag fick en tid för vul den 13/6! Bara att hålla tummarna

Är i samma situation som du. Med mina två levande barn och med min son som tyvärr föddes stilla i vecka 20 mådde jag väldigt illa i början av graviditeten. Med mitt uteblivna missfall hade jag inga symptom alls. Är i vecka 6+5 nu och har nästan inga symptom kvar (bara lite ömma bröstvårtor). Var på VUL nu på fm och det fanns hjärtaktivitet och bebis mättes till 6+3. Man tänker ju att man ska bli lugn då, men är jätterädd att allting ska avstanna. Vill bara att illamåendet ska golva mig nu så jag kan slappna av lite..! 

Beklagar det du gått igenom <3
Skönt att se att det fanns hjärtaktivitet, då säger dom väl att chansen för missfall minskar rätt mycket? 
Jag tror jag kommer bli betydligt lugnare av vul:et, bara det ser bra ut på måndag. 

Ja, det var skönt, men har svårt att slappna av ändå. Ofta innebär ju hjärtaktivitet goda nyheter, men jag har en komplikation som drabbar oss varje gång och som gör att garantierna tyvärr inte ökar nämnvärt för oss trots hjärtaktivitet. 

Håller tummarna för att ditt VUL ser toppen ut! ??

Tack snälla! 

Min situation är ganska lik din, är dock bara i vecka 4+5 idag.
Men kände av lite symptom kring BIM, fick en nidblödning och lite ömma bröst samt att min ansiktsrengöring började lukta spya, hade även stickningar i underlivet ibland. Men nu de senaste 3 dagarna så har ALLT försvunnit verkligen. Så jag undrar om jag inte bara har inbillat mig plus på stickan? Haha.

Men jag försöker utgå från att jag ska lita på min kropp och att den är gjord för detta och om det är ett friskt barn så kommer den klara sig hela vägen och om inte så har naturen sin gång. Det hjälper ju tyvärr inte att oroa sig, och som någon annan skrev här i tråden så kan man fortfarande bli orolig igen redan samma kväll efter ett ultraljud. Jag tror att vi människor alltid kommer att sträva efter det bättre och perfektion, vi nöjer oss liksom inte trots att vi ser ett tickande hjärtat på ett ultraljud om våra symptom minskar därefter. Vi hittar alltid något nytt att oroa oss för, förändra i livet eller något nytt att klaga på, alltid nya problem.

Men jag skulle också kunna tänka mig att göra ett tidigt ultraljud för att slippa få besked om missed abortion i vecka 13 typ, det hade ju såklart känts ?onödigt? att vara gravid så länge med ett dött foster.

Vet inte om detta var till någon pepp direkt haha men jag tror inte att en symptomfri graviditet behöver vara sämre. Har iförsig läst att det är en liiiiten större chans för en lyckad graviditet om man är illamående, men jag tror lite också att de flesta som mår illa försöker trösta sig själva och intala sig att ?om jag mår såhär illa så är jag VERKLIGEN gravid? och så sprider det sig i samhället och blir som en norm för att man SKA må illa som gravid.

Sen tänker jag även att OM man skulle få missed abortion, så tror väl kroppen fortfarande att man är gravid, men fostret kommer inte ut som ett missfall bara. Det innebär ju att kroppen antagligen producerar alla hormoner i samma grad som om fostret/embryot skulle leva? Och då borde man väl per automatik ha kvar alla symptom som illamående trots att fostret är dött? men det kanske inte funkar så, vad vet jag hehe? men Därför tänker jag att om graviditetssymptom försvinner plötsligt så har det inte att göra med att fostret har dött, såvida det inte kommer ut i ett missfall då såklart.

Det är väl kanske mer vanligt än vad man tror att symptomen försvinner eller kommer och går utan att det behöver betyda något. Dock är man ju så inställd på att man ska ha massa symptom då man läser ex här på fl där måååånga har massor av symptom då man precis plussat. Försöker tänka att det faktiskt inte betyder något att symptomen försvunnit och försöker njuta av att jag än så länge mår bra! Som du säger, kroppen vet vad den gör och blir det missfall /MA så blir det och inte någonting man kan göra åt saken...

Jag fick en tid för vul den 13/6, då kommer jag vara i 6+3. Hoppas få se en normal grav och förhoppningsvis ett tickande hjärta 

Åh vad spännande! Du får uppdatera oss på måndag hur det har gått! Håller tummarna!!!! Vad jag har läst på alla sidor där man kan boka tidigt UL så vill de att man ska vara i vecka 8+0 dock, har dom inte det kravet dit du ska gå?

Jag ska faktiskt på inskrivningssamtal 13/6, är då i vecka 5+2. Ska också fråga barnmorskan om tidigt ultraljud och se efter om jag eventuellt ska göra ett ändå.

Tack för tumhållningen <3
Nä eftersom jag fick en tid hos kvinnokliniken så tror jag inte att dom har någon gräns. Jag har inte vågat ringa till mvc ännu, men ser det bra ut på måndag då ringer jag dit för inskrivning.