Kan hemmet väga upp en dålig skola?

Den inställningen har vi också, båda om svensla skolan och förskolan. Nu börjar inte sonen skolan (fsk-klass) förrän till hösten, men vi jobbar redan med honom hemma, tränar att räkna och läsa, engelska, är ute i naturen och lär om djur, natur och miljö, går på musikklasser, vi går på museum och pratar om historia och teknik, vi gör olika experiment för barn hemma, och han går på komplementärskola på söndagarna i hans andra modersmål. Det är inte så att vi tvingar honom, han visar intresse och vi hakar på. Barn i den här åldern är så otroligt nyfikna och jag anser att svenska skolan är för dåliga på att tillvarata små barns lust att lära. Vi får se hur det blir när han blir äldre. Får se också hur det blir när han börjar skolan, om det blir för tråkigt för honom att göra lätta saker. Redan sista året i förskolan sade fröknarna att han var frånvarande på samlingarna, och det visade sig att han helt enkelt var understimulerad. Nu har vi haft honom i förskola i andra hemlandet några månader, där de har program med olika lektioner och projekt från 9.00 till 18.00 varje dag, och han är så entusiastisk! 

För att svara på frågan - jag anser alltså att även  bra skolor behöver kompletteras hemma, så em dålig skola har jag svårt att se att det skulle gå. Samtidigt beror det ju på vilken ambition man har. Tänker man sig att barnen ska ha baskunskaperna när de går ut så funkar det kanske. Det är så klart helt ok att ha olika prioriteringar i livet - skolan är inte allt! Eller rättare sagt, det akademiska är inte allt, det finns folk som är konstnärliga, sportiga, har emotionell intelligens osv., och inget är nödvändigtvis bättre än andra. Kunskap förvärvat man också hela livet, inte bara i grundskolan. 

Jah skulle vara mycket mer bekymrad om det är en skola med sociala problem, mobbing, våld etc. Då skulle jag definitivt valt att flytta eller ha lång pendling.