Kan hemmet väga upp en dålig skola?

Det räcker ganska långt, speciellt för yngre barn. (det finns mycket forskning just om hur ens socio-ekonomiska bakgrund påverkar studierna mycket).
Vad som sker i tonåren däremot är oerhört svårt att styra över. Ungdomar som hänger i gäng där de kanske gör mindre bra saker kan locka mer än att sitta hemma med mamma/pappa och göra läxor, typ. Där beror mycket på hur det är på den ort man bor. Jag kommer själv från en mindre ort och högstadietiden var nog den "värsta" med tanke på hur vi var ute på helgerna, drällde omkring på stan, drack alkohol om någon fick tag i nån, osv. Jag var en välartad ungdom med bra betyg men den här miljön fanns ju rumt om. 

Har du barn som behöver mycket stöd i skolan, och skolan inte fungerar så bra, så kan det bli tufft redan i yngre år. 
Jag arbetar själv på gymnasiet och vi har ett stort upptagningsområde. Man märker direkt vilka elever som kommer från "vissa skolor", där vi vet att det är rörigt, ytterskolor som inte har egen specialpedagog tex, utan det finns ett team som har flera skolor de besöker. På den typen av skolor är det oerhört viktigt att lärare/rektor   är snabba att ta in stödet när de ser ett behov. Jag som arbetar på en skola där det finns permanent specialpedagog och speciallärare ser att det är snabbare väg till den hjälpen när den finns i samma hus, varje dag. 

Om ni bor på liten ort så finns det samtidig kanske större möjligheter för föräldrar att hjälpa varandra, att stötta runt skolan, samverka mer med skolan om det är så att de flesta elever bor i närområdet. Man känner varann på ett annat sätt än där jag bor och vi får elever från så många olika områden.