Barnet går på husdjuren

Jag förstår inte varför du tjatar om att filma barnet. TS behöver inte samla ihop några bevis. Det är inte en rättegång det handlar om utan att få rätt hjälp. 

Du kan heller inte säga något alls om att det nog låter som psykopati osv osv. Det är amerikanskt dravel du länkar till, inte seriösa fall. Barn med psykoser och som upplever svåra trauma kan OCKSÅ utveckla ett sådant beteende som TS beskriver. Då finns det behandling att få medan det inte finns behandling för psykopati. 

sen undrar man ju lite hur du tänker när du sitter och berättar för en uppenbart instabil människa vara tillvaro är
helt kaotisk att hennes barn nog är psykopat. Du har inte funderat på vad det kan leda till? 

TS: Gå till en privat psykolog. Googla på barnpsykolog i ditt närområde. Ni har ett barn som av någon anledning mår jättedåligt och har under hela denna tid ALDRIG fått hjälp för barnet. Det är helt oacceptabelt,om inte bup kan ge er tid så sök privat!

 

Föräldrarna klarar inte av att själva förstå att djuren måste bort. De har inte själva fattat att barnen måste hållas under ständig uppsikt - hur kan fyraåringen försöka kväva lillebror FLERA gånger? De har inte reflekterat över om något hänt barnet, hon kan ju faktiskt ha råkat ut för något om detta började för några månader sedan. 

De har fått kontakt med bup men inte haft en tid där än- så det finns inget som indikerar att de inte blir trodda. Det sista de ska göra är att lägga massa tid på att filma, de ska se till att ha lillebror säker och inte ha djur hemma. De ska se till att få vård för barnet. Omgpende. Inte massa soc-anmälningar på sig själva och krav på föräldrastöd för det här är ju ett barn som mår otroligt dåligt av någon anledning. 

Du kan inte uttala dig om eventuell psykopati bara utifrån det som står i tråden. Eftersom beteendet har kommit plötsligt under de senaste månaderna kan det vara helt andra anledningar till barnets beteende. Med tanke på det TS skriver om sina egna problem, samt det faktum att hon inte verkar ha gjort något alls för att komma till rätta med beteendet utan istället fyllt hemmet med djur, skaffat fler barn, inte gjort sig av med djuren, inte förhindrat ideliga kvävningsförsök av ett spädbarn så skulle jag säga att det visst kan handla om föräldrarna. Om mitt barn plötsligt började bete sig såhär hade min första tanke varit att något hänt henne.  TS verkar istället fundera på autism, som inte har något med de här beteendena att göra. 

Jag tycker folk i tråden ska tänka efter lite innan de skriver. Det är en människa med uppenbara problem och som skadar sig själv. Hon verkar inte få rätt hjälp för sin familj. Vad tror ni det finns för risker med att säga till en sådan person att barnet nog är psykopat? Tänk efter lite och bete er ansvarsfullt.