Hur ofta fejkar du orgasm med din partner?

Aldrig. Varför skulle man göra det för? Kan man inte bara säga att det just nu har låst sig, att det inte kommer att gå hela vägen och att man antingen skulle vilja göra något annat ett tag eller kanske avrunda för idag? Blir någon sur då? Jag har aldrig förstått det där. Hur ska man kunna utvecklas tillsammans om man inte kommunicerar utan bara för varandra bakom ljuset hela tiden? 

Nej jag fattar. Men jag förstår inte varför ni inte kan prata om det. Om du berättade att du helt enkelt inte når orgasm varje gång ni har sex, blir han sur då? Kanske till att börja med, men då slutar han i alla fall att fortsätta att förvänta sig det. Ni kan då komma överens om att ni har sex tills ni bägge tycker att det räcker. Målsnöret behöver då inte vara ett fejkat stönande utan bara ett litet diskret "jag börjar bli rätt nöjd snart, vad tycker du?"

Man har väl inte sex för att bara snäll eller för att ens partner tjatar, utan för att man har ett mänskligt behov av närhet, ömhet, att kramas, kyssas och ha en exklusiv intimitet som man inte har med andra. Orgasmen är bara marsipanrosen på tårtan - men inte alla tårtor har en ros på toppen och de kan vara lika goda i alla fall. 

Jag behöver inte fejka då jag och maken kommunicerar. Jag har förstått att alla inte gör det, vilket är ledsamt. 

Ja, jag säger att jag inte kan få orgasm. Då vill han underlätta för mig. Vill jag inte, så säger jag att jag inte vill och han accepterar. Jag säger inte till honom att snabba på. 

Jag fejkar aldrig.

Fast en gång i min ungdom fejkade jag att jag INTE kom. Det hade blivit så pinsamt tidigt annars. 

//

fast det finns ju de som käkar ssri som inte kan komma väl?

Inte jag heller. och inte prövat själv. Men vem vet liksom?