5465954 skrev 2022-05-11 14:24:59 följande:
Hur vet jag skillnaden på, och om jag lider av utmattning, depression eller stress?
Bra fråga! Vi människor är ju komplexa varelser och de här etiketterna vi sätter på saker är ju ibland att vi ser saker ur olika synvinklar, men jag ska försöka reda ut begreppen lite. Mina läkar- och psykologkollegor som läser detta kommer ha många åsikter om det, och ni får gärna lägga till och dra ifrån.
Stress är ju kroppen som mobiliserar för att hjälpa dig hantera en krävande situation, ett tecken på att du är frisk och stark nog att "varva igång" för att fokusera och ta dig igenom det du behöver. När den krävande situationen är över så landar man stressresponsen, och där har vi ju fina rutiner med exempelvis att ta fikapaus, scrolla på telefonen, ha fredagmys, tentafest, eller ta ett träningspass med bastu.
Här finne en fantastiskt bra 15-minuter kort TED-föreläsning av en känd hälsopsykolog som handlar om hur vi kan göra stress till vår vän, tro det eller ej. Stress har ju fått ett mycket dåligt rykte och vi blir rädda för att bli stressade, men stress är som sagt ett tecken på att vi funkar som vi ska:
Men - om stressen blir långvarig och vi fortsätter vara i stresspåslag en lång tid utan att regelbundet få till återhämtning, så kan vi hamna i utmattning. Då får vi sämre funktion kognitivt, fysiologiskt, emotionellt och socialt. Det här betyder att vi får påverkan på vår förmåga att tänka, på kroppens funktioner (ex sömnstörning, magont, värk i kroppen), vårt känslosystem (ofta blir vi irritabla, får nedsatt impulskontroll) och vår förmåga att möta vardagliga krav och vilja vara med andra. Vi återhämtar oss inte med dygns- och helgvilan, som förväntat utan behöver en mer fokusera och genomtänkt återhämtningsperiod.
Depression däremot är ett resultat av en blandning av överbelastning i vissa delar av livet och understimulans i andra. Vi behöver vara igång i livets centrala områden för att uppleva att livet "går runt" och för att bättre tåla motgångar och förluster som ju är en oundviklig del av livet. Ett hållbart liv - där har vi alltid tröst och påfyllning från något livsområde, när det är tungt i ett annat. Depression kan ses som ett försvar som slår på när vi upplever att vi inte kommer kunna möta de krav livet ställer på oss, en känsla av att vi inte kommer hinna springa ikapp tåget och att det är hopplöst. Att livet inte ger oss tillräcklig för att vi ska känna att det är meningsfullt och rikt. Vi känner inte att vi har något som vi är sugna på, och i allvarliga fall - att leva för. Vi får ofta ångest när vi blir nedstämda för vi oroar oss för hur vi ska klara av alla krav, för om vi aldrig kommer känna oss glada igen, eller för att vi inte har känslor för de saker som förut varit så viktiga för oss. Det skrämmer oss. När vi blir deprimerade hamnar vi i ett fryst läge där vi får svårt att göra saker eftersom vårt motivationssystem bara trycker på för att vi ska undvika saker och hålla oss trygga - att dra täcker över huvudet. Tyvärr fungerar det ju inte som svar på moderna faror, som ensamhet, som det gjorde när vi bodde i skogen och kände oss svaga och hotade. I stället fastnar vi i ett undvikande av livet som vidmakthåller depressionen. Man kommer loss ur mindre allvarliga depressioner med att systematiskt jobba med att öka upp sin aktivitetsnivå i olika livsområden, till en början enbart på viljestyrka, då man inte känner för något. Då börjar motivationen ofta komma tillbaka och man tycker det släpper när man kliver ut i livet igen. Vid allvarlig depression kan man behöva ta stöd av medicinering eller behandling med stimulering av hjärnan med magnetfält (rTMS) eller elektricitet (ECT).
Många med utmattning känner sig inte nedstämda eller att det inte finns hopp, de är bara väldigt trötta och fungerar inte i vardagen. Men många med utmattning blir såklart nedstämda för man kan inte kan leva sitt liv som man önskar och behöver. Man får också ångest och stress för att inte klara av saker och för att omgivningen kan bli frustrerade eller misstro en - "det är bara att bita ihop". Personer med hög stress kan bli nedstämda för de prioriterar bort viktiga livsområden och livet blir för mycket av en sak (jobbet, ta hand om bebis) och för lite av annat (träna, träffa vänner, spela gitarr). De kan också få ångestattacker för att stressen rinner över och triggar en flyktrespons - man känner att man vill springa ifrån sitt liv. Och personer med depression får svårt att funka och blir stressade över att må så dåligt. Så komplexa är vi människor. Men en psykolog eller läkare kan hjälpa dig reda ut var skon klämmer och vad som hakat upp sig för just dig, och presentera förslag på verksam behandling utifrån dig. Du kan få hjälp från en av oss psykologer på KRY eller vända dig till din vårdcentral.