Vad tänker du om ditt eget utseende? Snygg/ medelmåttlig/ful
Hur uppfattar du ditt eget utseende?
Tycker du att du är snygg, medelmåttlig eller ful?
Hur uppfattar du ditt eget utseende?
Tycker du att du är snygg, medelmåttlig eller ful?
Jag är ful helt klart. Varken kropp, ansikte, hud eller hår ser särskilt tilltalande ut. Men ögonen är stora, mörka och fina. Och jag gillar mig själv ändå, det är inget fel att vara ful och det finns så många andra egenskaper som är viktigare. Jag har aldrig haft svårt att få vänner eller pojkvänner, tvärtom! Jag har alltid varit populär. Jag kan få människor att skratta, jag är en bra vän, en bra fru. Jag är smart och har lätt att lära mig nya saker. Så jag har accepterat att jag aldrig kommer att vara den snyggaste, sötaste, sexigaste osv. Jag har begåvats med en massa andra saker istället och livet går vidare. Jag önskar att fler inte låter utseendet stå i vägen för ett lyckligt och lyckat liv. Det är som sagt inget fel att vara ful.
När jag var ung var jag snygg. En fint utmejslad klippa. De vackraste sångfåglarna kämpade om att få ha sina bon på mig.
Nu är man mer som en rauk. Väderbiten, eroderad och karg. Man får vara tacksam när någon vilsen fiskmås som landat inte också skiter på en.
När jag var ung var jag snygg. En fint utmejslad klippa. De vackraste sångfåglarna kämpade om att få ha sina bon på mig.
Nu är man mer som en rauk. Väderbiten, eroderad och karg. Man får vara tacksam när någon vilsen fiskmås som landat inte också skiter på en.
Jag tycker inte, jag ÄR snygg.
När jag var ung var jag dock en pangbrud. Det kan jag sakna
Jag själv tycker att jag är medelmåttig men av någon anledning har jag flera gånger haft okända killar som frågat om mitt nummer exempelvis vid tågstationen och får ganska många blickar av killar ute.
Jag svarade snygg. Men det är ingen självklarhet. Jag är blek med tunt hår, dålig skallform, lite problemhy och små bröst. MEN! Bara jag fixar till mig med lite smink, kläder som framhäver min snygga rumpa och smala midja, och lägger leendet på, så hoppar jag flera steg på skalan, från medelmåttig till snygg. Styrketräningen är superviktig för mig då det gäller skönhet och välmående.
Helt klart ful. Om det blev jag varse redan i grundskolan. Tjejerna ville inte vara i närheten mig. Pratade knappt med mig och det har fortsatt i vuxen ålder. Jag är runt 1,90 lång och ser rent kroppsligt normal ut. Ingen övervikt eller så. Jag har alltid varit vänlig och respektfull mot kvinnorna, men har aldrig varit i närheten av relation. Har man ett utseende som påminner om E.T är man rätt körd, så när jag var 35 år (är 40 nu) insåg jag att det fick vara bra nu. Ödet får avgöra om det blir något. Uppenbarligen inget jag rår över.
Men bara för att klarlägga. Jag hyser ingen som helst bitterhet mot kvinnorna. Varför skulle jag göra det? Vi är alla fria att göra våra egna val och den rätten ska vi vara rädd om. Dessutom vägrar jag att ta på mig en offerkofta. På det stora hela har jag levt ett gott liv. Jag har alltid tyckt om att resa och har därigenom fått träffa många intressanta personer, men det hade förstås varit roligare om man hade varit två om det.