fultextad användarhandbok skrev 2024-02-27 17:36:37 följande:
Sånt är livet ja, på dessa breddgrader har mycket varit och är årstidsbundet. Sommaren, kort och intensiv, så mycket som ska ske. Flyttfåglarna vänder åter, de ska sätta bo och nytt liv, vårens musöron på träden blir löv som sträcker sig mot solen, nätterna blir kortare och i norr blir de nattlösa en period där midnattssolen råder. Man vill vara ute, vara delaktig i allt detta, känna klippornas ljumma hud mot bara fotsulor och skåda glittret i havet. Hösten är sval, den är mustig doft av äpplen och tystnaden breder ut sig med vilan efter sommaren. Den är drivande regn i mörk november och den är stadens ljus. Vintern kan vara kontrastrik, ljus om dagarna om solen lyser och det är snö på marken. Det är hopp om skridskoisar och långfärder under klara stjärnhimlar. Våren är det återvändande ljuset med längre eftermiddagar, det är en eld i skärgården med kyliga kvällar efter de första varma dagarna. Det är hopp och förväntan och atmosfären, ljuset och luften känns annorlunda, fyllda av potential och möjligheter.
Utöver det finns alla övergångar som jag också tycker om, och så alla årstider som inte blir typiska, utan snarare hybridårstider. Jag har nog ingen favorit, jag älskar alla årstiderna på sitt vis. Men sku jag ändå välja så får det kanske bli de nordiska somrarna och första hälfterna av höstarna.
Vad gillar du mest? Sommar utan hemarbete kanske? Nog är det skönt att vara för sig själv ute också, få ha lite utrymme, jag uppskattar bägge delarna.
Ja förstår vad du menar. Alla årstider har sina fina sidor. Jag tror jag hade valt den tid vi lever i nu om det hade varit snöfritt och någon minusgrad hela tiden. Jag gillar ljuset de dagar det är klart och tempot som är förhållandevis lugnt. Oftast är det dock regn och råa plusgrader. Men de fina dagarna är härliga.