Här samlas alla nattugglor!
Men, på finmattan? Aja, det ska väl slitas på det också, som min mormor brukade säga. Få saker var heliga för henne.
Det låter som en resa värdig en resedagbok! Jag kan tänka mig att en månad till havs är en upplevelse som ger nya perspektiv på saker och ting. Hoppas att vädrets makter är med och emot dig, så du får både medvind och lite motstånd (som du skrev att du ville ha) på din resa! ⛵️
Ja, ibland kan verkligheten vara riktigt rolig när den återberättas! Det som i stunden känns skrämmande, så som det ruttnande och sprängfärdiga juicepaketet, känns inte lika skrämmande i efterhand. Då kan det till och med vara kul! Konstskolan var en väldigt speciell plats som jag uppskattar ännu mer i efterhand. Precis! Frågan om vad konst är har oändligt många svar. Det där sista kastades jag ofrivilligt in i, eftersom jag sällan är riktigt vaken innan det är mörkt ute. I mitt sömngångaraktiga tillstånd gick jag bara in och satte mig på toaletten, utan att läsa vad det stod på dörren. När jag upptäckte vad som pågick på skärmen vaknade jag till, men då var det redan för sent. En ganska speciell upplevelse var det och nej, det visades tack och lov inte för någon annan 👻
Ögons etter. Sårande ord ur munnar som maler tuggummin, käkmuskler spänns, slappnar av. Invektiv, adjektiv. Lagsporternas gatlopp, försåtliga ben som sträcks ut, händer i ryggen som knuffar. Döps i förnedringens funt av porslin. I deras rike kan jag aldrig vinna en plats, vill inte heller.
Läppars etter. Hjärta härdas i askan av oskuldens naiva ruiner. Dusch, schh, låt maten tysta mun, låt skammen tiga still, vi talar inte om sådant här. Imma imma på spegel är, dölj den som skulden bär. Pling. Ett enda ord: förlåt
Flykt i grynings mörka timma. Tillbaka till den karga jord som är jag. Stiget ur urtidens hav.
Spiller den sårades tårar. Vilda ljungens hed tar emot kroppen. Vindsmekt i sval oktober. Havets böljande ström. Lyssnar till språk utan ord. Schh, behöver inte säga, havet vet, vinden kan, ljungen känner. Läkande kraft, torkar tårar, skänker lugn, svag ska bli stark igen.
arenan.yle.fi/1-3917881
Jag måste sluta skriva på mina böcker. Jag känner mig melankolisk.
Jag får ta en dubbelnougat.
Ja, det var verkligen skönt!
Förstår hur du menar. Det är på olika sätt för mig med. Oftast (nästan alltid) vill jag ha knäpptyst, fast jag lyssnar på musik hela tiden annars. Bara musik utan sång kan gå bra och svårast är det med sång på svenska.
Det vill jag 😊 Varför existerar inte mat och beröring i världen och hur förhåller sig paret till detta? Mat kan man ju förstå, den är en bristvara redan nu, men varför har beröring slutat existera? Beror det på gamla, asketiska ideal som har återkommit och förstärkts? Eller är hela berättelsen en metafor för någonting? Varför ska grabben få sitt internetimplantat utbytt? Vad drömmer pojken för någon mardröm?
Jag kikade efter vad jag skriver på, även om det var ett tag sedan nu, och resultatet blev:
✏️
Djuret
Försöksobjekt 1113
Livets träd
I jättens skugga
Djupt i jorden
✏️
Ingenting är färdigt, allting är ofärdigt 🙃
Vilken fin låt! Väldigt vacker ✨
Ja, det var verkligen skönt!
Förstår hur du menar. Det är på olika sätt för mig med. Oftast (nästan alltid) vill jag ha knäpptyst, fast jag lyssnar på musik hela tiden annars. Bara musik utan sång kan gå bra och svårast är det med sång på svenska.
Jag kikade efter vad jag skriver på, även om det var ett tag sedan nu, och resultatet blev:
✏️
Djuret
Försöksobjekt 1113
Livets träd
I jättens skugga
Djupt i jorden
✏️
Ingenting är färdigt, allting är ofärdigt 🙃
Vilken fin låt! Väldigt vacker ✨