Inlägg från: FredrikLiksom |Visa alla inlägg
  • FredrikLiksom

    Här samlas alla nattugglor!

    Aniiee skrev 2023-06-23 11:57:50 följande:
    Jag är helt klart exakt så normal man kan bli under mina förutsättningar. Och det är fan inte mycket =P  illa fungerande handikappfamilj (det kallades så då), med ett helt gäng syskon, av blandad härkomst, uppvuxen delvis i annat land, speciell skolgång, autism.... Med mera med mera. Så klart det har präglat mig och gjort mig till något av en udda fågel.
    Det är en bra tanke ändå. Att man är normal i enlighet med sina förutsättningar. 

    Men sen är det kanske så att vi bara tror att vi är udda fåglar? Det kanske de flesta tänker om sig själv?
  • FredrikLiksom
    Eurydike skrev 2023-06-24 22:20:12 följande:

    Intressant att läsa era svar på Fredriks fråga!


    Jag känner igen mig i mycket. Framför allt i hur man förändras under livets gång. Tankar, känslor och kanske till och med personer jag såg upp till har bytts ut mot det motsatta. På sätt och vis har min personlighet vänts in och ut och det är mycket som har fallit på plats, men även tvärtom. Bitar jag trodde satt på rätt plats har börjat falla bort och jag måste sätta dem på plats igen. Förhoppningsvis på en ny och bättre plats. Livet är kanske inte högen av pusselbitar eller det färdiga pusslet, utan vägen dit. Att föreställa sig hur pusslet kommer att se ut när det är färdigt och fortsätta att flytta om bitarna tills man är nöjd eller i alla fall står ut med resultatet. Vissa bitar i mitt liv trivs jag med, andra inte.

    Men jo, jag ser nog på mig själv som en udda typ. Jag har vissa beteenden som jag har lärt mig balansera upp med åren, så som min humor. Den kan vara väldigt vulgär och opassande, men nu kan jag likt en elefant balansera på en liten, liten spindeltråd och har på så vis blivit bra på att mingla. Om jag minglar för länge kommer dock de udda sidorna fram, så det gäller att skynda vidare innan bilen förvandlas till en pumpa och jag tappar glasskon på vägen ut 🎃

    Sanningen om mitt innersta väsen får inte avslöjas för vem som helst, men med mina vänner kan jag vara mig själv 😉

    Sedan är det nog så som ni skriver, att alla är udda på sitt sätt och det är svårt att veta var man själv befinner sig på normalfördelningskurvan 🤔


    Jag instämmer i dina beskrivningar Och känner igen mig i det du skriver. Särskilt det här med mingel. Jag var tystnaden själv tidigare och var förmodligen ganska tråkig att ha att göra med, åtminstone på tillställningar där det inte var riktigt ok för mig att bli full. För med alkohol har jag alltid varit socialt framåt.


    Nu behöver jag inte alkohol för det längre. Jag har blivit bra på det. Tyvärr har jag samma känsla som du, att jag blir för mycket efter ett tag. Men i veckan såg jag faktiskt en youtubevideo med tipset att avbryta konversationen när den är på topp, vilket jag tog till mig igår när jag var på midsommarbaluns med en massa främlingar. Kändes som att det blev rätt bra dem gångerna jag kom ihåg att göra det😎

  • FredrikLiksom
    Aniiee skrev 2023-06-25 23:16:51 följande:

    Vem vill ha en veckomeny? 


    Om det är en veckas middagsrecept så får jag nog erkänna att jag inte har förmågan att genomföra sådant. 


    Jag körde Linas matkasse någongång med det rann ut i sanden. 


    Men det kanske inte alls är middagsrecept du pratar om?

  • FredrikLiksom
    Eurydike skrev 2023-06-25 23:33:36 följande:
    Det är svårt att föreställa sig att du var tyst, eftersom du är så öppen här, men jag tror dig. Dessutom skriver du ju att du har blivit bra på att mingla nu och det tror jag (ännu mer) på 😜 Men då vet du precis vad jag menar med att gå för långt och bli för mycket efter ett tag. Det låter som ett bra tips och kul att du testade det i verkligheten och tyckte det fungerade! Tror det är så jag gör och då får jag kyla av mig lite, även om jag återkommer till att prata med samma person efter ett tag.
    Ja jag var tystnaden personifierad ☺️

    Ja precis! Det går ju faktiskt återkomma!
  • FredrikLiksom
    Stooler skrev 2023-06-26 01:05:31 följande:

    När vi ändå är inne på djupsinnigheter!

    Vi gör ju alla misstag, väljer fel väg, beter oss korkat emellanåt och gör ibland saker som blir fundamentalt fel i livet! Alltså, saker som var omvälvande och förändrade livet på vägen!

    Vilka är era?

    Berättar ni om era så berättar jag om mina! // Skrattande


    Förutom de gånger jag betett mig illa mot andra människor så känner jag inte så stor ånger för mina livsval. Det verkar som att alla felaktiga val ändå leder en i vad som verkar vara rätt riktning.

    Men jag har 2 grejer som jag inte är helt nöjd med.

    1. Jag misskötte skolan från högstadiet och till gymnasiets slut. Det gjorde att jag inte haft möjlighet att läsa på högskola utan att behöva läsa upp alla betyg. Nu har det gått hyfsat för mig ändå och det är nog också därför jag inte åtgärdat felet. Jag har dock förståelse för att jag inte hade kunnat genomföra skolan bättre i den situation jag var i. Men lite tråkigt är det allt.

    2. Jag ångrar att jag var så avig mot lumpen. Jag mönstrade i en tid när det räckte att säga att man inte ville så slapp man. Men jag tror det hade varit en fin erfarenhet. 
  • FredrikLiksom

    Vilka berättelser ni har! 


    Tänk vad många storys som går omkring där ute.

    Inga fler som vill berätta om sig själva i tråden? Det är så himla intressant.

  • FredrikLiksom

    Det är häftigt det där med AI Aniiee. Jag känner mig som en relik som inte fattar nåt, jag som alltid hållit mig uppdaterad.

  • FredrikLiksom

    Jag befinner mig just nu på Stoolers breddgrader (tror jag) och det är ganska lätt att  förstå suget efter värme. 

    Jag älskar Sverige men ibland känner jag längtan efter främst ett annat klimat men även andra saker som att allt inte är så jävla noga. 

    Jag kan älska det här med att känna doften av en cigarett eller det här skarpa rakvattnet folk här använder. Eller att dem cyklar mitt i vägen som vildar.
    Eller att man kan köpa sprit i kvarterbutiken. Eller en kylskåpsmagnet med folk som har sex. Det är nästan så man känner sig lite generad. Kanske som en pingstvän skulle känt. Det är mina fördomar som pratar men ändå.

    Första dagarna sitter man och blir förbannad för saker är ostrukturerat men efter ett tag fattar man att det är en själv det är fel på. Man är skadad av den svenska byråkratin. Missförstå mig inte. Jag älskar Sverige och vad dem som byggde landet. Jag vill inte att det ska försvinna men samtidigt är det så jäkla skönt att uppleva annat.

  • FredrikLiksom
    Aniiee skrev 2023-07-01 21:25:11 följande:
    Visst, ombyte förnöjer. Den svenska byråkratin är fö ett under av smidighet, särskilt efter digitaliseringen. Tro mig, jag har haft att göra med myndigheter i mer än 15 länder och det är fan i mig inte en dans på rosor.
    Nä, Sverige är bra på mycket och skönt att ha som ens ?hemma?!
Svar på tråden Här samlas alla nattugglor!