Inlägg från: Anonym (tyvärr) |Visa alla inlägg
  • Anonym (tyvärr)

    Hur kommer man över en annan man?

    Tom Araya skrev 2022-04-11 02:32:23 följande:
    Problemet har väl nästan löst sig själv genom att ni inte jobbar ihop och knappt ses. Det borde då vara lätt att inte ses alls och så småningom bryta kontakten.
    Förutom att TS valt att fortsätta träffa honom ändå samtidigt som hon hävdar att hon inte alls agerat på sina känslor....

    Nej, detta kommer absolut inte gå över så länge TS envisas med att elda på sina känslor till varje pris.
  • Anonym (tyvärr)
    Anonym (Jag med) skrev 2022-04-09 18:32:36 följande:

     Vi är bra vänner iallafall jag o den andre vi kommer fortsätta träffas som vänner . Jag är glad över de och accepterar att han inte vill mer än så. 


    Så mao överlämnade du ditt förhållandes framtid på hans förmåga att ta ansvar. För hade det varit upp till dig så hade du lugnt gått hela vägen. Är det ett moget agerande?
  • Anonym (tyvärr)
    Anonym (Tack) skrev 2022-10-26 11:27:47 följande:

    Till TS,
    Tack för din berättelse och att du följde upp tråden med hur det har gått. Är glad att det går framåt och löst sig för dig.


    Det terapeutisk för mig Att läsa inläggen då jag är i en lite liknande situation. Fru, småbarn, hus men olyckligt kär i en annan. Jag hoppas att tiden även läker mitt sår!


    Bra att du lär dig av tråden... dock finns det ännu en aspekt som inte nämnts som du kanske behöver ta med i kalkylen.

    En anledning till att såna relationer och förälskelse kan hålla på så länge och tillåtas urarta totalt är för att man håller sin partner utanför allt. Och då ser man ju oxå till att skaffa sig möjlighet och tid att suga på karamellen så länge man vill. Dvs iom att ingen annan än man själv ställer några krav så kan man dra ut på det hur länge som helst. 

    Så det där med att "tiden läker alla sår" är väl en sanning med modifikation, tid kan lika väl medföra att sår blir värre, tex du går runt med en infektion för länge och du får amputera, så ska man kanske inte utgå ifrån att man alltid kommer ha all tid i världen för OM din partner av någon anledning skulle få reda på vad du känner så kan du räkna med att du absolut inte kommer få mer tid på dig eller kanske inte ens få lyxen att göra ett val öht utan din partner för valet åt dig och drar.

    Så, kort sagt, sug inte på karamellen för länge för rätt vad det är kan valet göras åt dig.
  • Anonym (tyvärr)
    Anonym (Olyckligt kär) skrev 2022-10-25 19:09:47 följande:
    Det här har du förmodligen helt rätt i. Jag har inte gett alla detaljer i omständigheterna, men det finns aspekter som gör det svårt att helt bryta kontakten.

    Men det jag kan göra är att jag inte föreslår att vi ska ses själva, och att tacka artigt nej om han skulle föreslå att ses. Jag kan också i samband med att jag tackar nej berätta om varför. Det kändes alldeles omöjligt för ett halvår sedan för jag var då så förälskad och ville inte riskera bli avvisad. Men det känns så överspelat och utan risk nu.

    Varmt tack att du tog dig tid att svara!
    Du har ju inte gått i terapi så länge och iom att din man är oventandes om situationen (antar jag?) så är ditt samvete den enda "spärren". Det finns ju ingen annan än du själv som ställer krav på dig och din relation med den andra snubben. Så är det verkligen så riskfritt som du tror?

    Om man ska jämföra med andra slags missbruk så är det väl mer än en "alkis"  som trott att det var safe att ta en liten drink nu efter alla AA möten bara för att upptäcka hur snabbt man kan falla tillbaka. Om man ska jämföra din nuvarande situation med en sån situation skulle det innebära att du inte slutat dricka helt utan bara dragit ner det från 2 flaskor vin om dan till ett glas, typ så jag skulle ta det väldigt försiktigt om jag vore du.
  • Anonym (tyvärr)
    Anonym (Olyckligt kär) skrev 2022-10-26 23:25:56 följande:
    Hmmmm.... jag tror inte att det är riskfritt, och jag har gått i terapi i två och ett halvt år, lika länge som jag haft känslorna, och med stöd av min psykolog så tror jag att jag har en ganska bra plan framöver. Jag är inte på något sätt blind för situationen.

    Men som du säger - den enda som sätter några krav är jag själv. Min man vet inte. Den andra killen verkar ärligt talat inte bry sig så mycket. Med det sagt tror jag inte att så mycket mer kommer att hända, så det enda som skulle kunna ske är att mina känslor far upp och ner, men jag känner mig mycket starkare i att hantera detta nu än för ett halvår sedan. 

    Eller hur menar du? Kanske jag helt missuppfattade ditt inlägg?
    Sorry, jag trodde du bara hade gått i terapi i 6 månader, my badSkål

    Det jag menade var att 6 månaders terapi kanske inte var nog för att du inte skulle falla tillbaka, men eftersom det är 2.5 år så borde det ju risken vara betydligt mindre.
  • Anonym (tyvärr)
    Anonym (FYI) skrev 2022-10-27 16:25:08 följande:
    Det tror inte jag. Anledningen till att hon inte ramlat dit är att han inte har velat det p.g.a. hans omständigheter. Just det kan ju ändras och han blir mer öppen. Då hittar vi ts i samma dilemma igen.
    Mitt råd... släpp kontakten helt!
    Ja det håller jag med om, det går liksom inte att basera sina gränser på andras förmåga att kontrollera sig för då är det ju inte man själv som sätter gränserna utan andra.

    Att försöka släcka en led genom att sluta slänga in vedkubbar och bara slänga på småpinnar känns ju inte som någon speciellt bra taktik. Så länge hon håller kontakten vid liv så kommer känslorna finnas kvar även om det kanske är i mindre omfattning och då även risken.

    Men detta verkar vara ett ganska genomgående tema i "jag har känslor för någon annan" trådar, man vill för sitt liv aldrig släppa kontakten helt utan ska bara ha den kvar till varje pris och man hittar alltid 270 anledningar till varför den måste vara kvar.
  • Anonym (tyvärr)
    Anonym (FYI) skrev 2022-10-28 15:58:29 följande:
    Det kallas bekräftelsebehov och av andra än sin partner, och enda lösningen till det är att vara ärlig mot sin partner och berätta vad som pågår. Då blir det ett abrupt slut på behovet och förhoppningsvis flyttas tankarna till vad man håller på att förlora.
    Tyvärr inte många som vågar vara så ärliga mot sin partner. Inte ts heller.

    Personligen förstår inte jag folk som är så viljelösa att man inte kan bryta ett sådant beteende. Det kanske stavas egoism?
    Absolut, det ligger tyvärr lite i tiden att folk gärna vill göra kakan och ha den kvar och slippa göra svåra val och alltid ta den enklaste vägen.
  • Anonym (tyvärr)
    Anonym (Miss) skrev 2022-10-29 17:54:43 följande:

    Har själv en stor behållning av Esther Perels TED talk Rethinking infidelity som jag upptäckte ett par år tillbaka. Tror jag till och med mejlade den till den då gifte mannen som jag hyste starka känslor inför. Ett ömsesidigt känslosvall som övergick i en ny riktning i samband med mannens skilsmässa från sin hustru (kvinnan initiativtagare). Jag var och är själv upptagen i en långvarig relation. Mannen fjärmade sig när jag inte redo och ja, jag kände en stark smärta. Emellertid kan jag känna igen mig i flera stråk av trådskaparen dilemman. Det låter riktigt intressant med ditt boktips Womens infidelity av Michelle Langley. Vill gärna dyka djupare i den kvinnliga psykologin kopplad till otrohet. 


    En fascinerande tråd tycker jag verkligen det här är! Ändå kan jag uppleva samtliga skribenter utgörs av en extremt homogen grupp tyckare. Med en närmast identisk norm inför TS hantering av sin attraktion till en annan man. Det är nästan som om ni grabbar vore stöpta i samma form! Är ni det? I regel brukar attityderna var något mer diversifierade i ett kontroversiellt ämne som det här är. Ja, det blir faktiskt nästan som att läsa i manualen av hantering av utomäktenskapliga känslor i en C-kurs i psykologi på universitetet. Samtliga är rörande eniga i sina råd till (Olyckligt kär) utan minsta avvikelse. TS själv uppvisar sig som en mönsterklient i sin hantering och i sitt agerande.

    Nu vill jag knappast komma och röra om i grytan av samförstånd och konsensus. För min åsikt är att TS handlat helt korrekt och ansvarstagande. Men jag kan ändå tycka litet som i låten Varför försaka en liten stilla flirt? Stunden kommer kanske aldrig tillbaka? Kontakten med mannen rörde sig inom ett platoniskt plan vad jag förstår. Sett till alla snaskiga otrohetstrådar på plattformen anser jag hennes hantering mönstergill. 


     


     


    Anledningen till att det är så homogent beror kanske på att få människor oavsett kön gillar att deras partner blir kär / kåt i någon annan i en exklusiv relation?

    Ja varför ska man öht försöka se vilka risker agerande kan medföra? Varför inte bara följa första bästa impuls i allt? Jag menar om jag känner för att köra i 180 på en slingrig 70 väg med familjen i baksätet varför inte skita i riskerna och bara göra det? Den stunden kommer ju kanske aldrig tillbaka?

    Svaret på den fråga är väl kanske... hur skulle samhället se ut om alla agerande på alla impulser utan att överväga risker?
  • Anonym (tyvärr)
    Anonym (Haha) skrev 2022-10-31 10:59:44 följande:
    Den här liknelsen är ju helt urbota korkad. Du jämför alltså risken att mörda hela din familj med riskerna att sneknulla den här mannen?
    Jag vet inte om du fick lära dig det i skolan eller om du gick i skola öht men du förstår liknelser är sällan exakt likadana, det är därför det kallas LIKnelser och inte en exakt kopia.

    Så ja att riskera en skilsmässa och riskera att ta död på sin familj är inte samma sak, men det är det ju inte heller meningen att de ska vara i en LIKnelse. Poängen med LIKnelsen är att belysa att i båda fallen tar man onödiga risker med sin familj.
  • Anonym (tyvärr)
    Anonym (Haha) skrev 2022-10-31 11:15:23 följande:
    Det låter som du inte gått i skolan överhuvudtaget.
    Säger personen som inte fattar vad en liknelse är
  • Anonym (tyvärr)
    Anonym (Haha) skrev 2022-10-31 11:31:37 följande:
    Det blir nog tyvärr IG för dig den här gången också Solig. Men du slipper kvarsittning.
    *facepalm
Svar på tråden Hur kommer man över en annan man?