Vi som startar IVF 2022

Hej! Jag gjorde en sprutomgång med Rekovelle för första gången för en månad sen, resultatet vart få ägg. Nu vill läkaren byta till Menopur istället, har någon här erfarenhet av Rekovelle eller Menopur och varför det skulle bli skillnad nu med Menopur istället? Har dålig tillit till min ivf-läkare och har försökt byta utan framgång.

Tack så mycket för att du berättar om dina erfarenheter. Jag hade inte heller några biverkningar med Rekovelle och skulle gärna fortsätta med det men med en högre dos om det nu skulle hjälpa, hellre än att byta till något nytt som eventuellt ger massa biverkningar. Så svårt att veta om Menopur är rätt väg att gå, min läkare känns inte så erfaren inom detta område så har lite svårt att lita på hennes bedömning.

Ska börja på ett nytt jobb exakt samtidigt som nästa behandling påbörjas och det nya jobbet kommer kräva mycket koncentration, så vill helst undvika jobbiga biverkningar och överstimulering så jag missar massa arbetsdagar det första som händer när man börjar. Vill ju inte framstå som oseriös, folk runt en vet ju inte vad man går igenom.

Så himla spännande med embryot du satte in igår, önskar dig all lycka till. Även stort lycka till med de 4 som du väntar på besked kring, alltid trevligt att ha i frysen men förhoppningsvis ska det inte behövas om allt går väl.

Jag har tagit Lutinus säkert 5 gånger tidigare efter insemineringar men aldrig haft några biverkningar alls, upplevde inte att jag blev det minsta irriterad eller torr, och då tog jag det i nästan 10 veckor i sträck sist.

Jag har fått Cyclogest utskrivet som jag ska ta nästa gång jag gör ivf i maj, hoppas jag slipper biverkningar av det också, mycket högre dos över dagen men endast 2 insättningar istället för 3. Håller tummarna att du får ett stort fint plus imorgon! 

Stort grattis, fantastiska nyheter!

Gällande kvalitet på embryon, brukar alla kliniker berätta detta? Jag fick två 5-dagars embryon till frysen för en månad sen men inte fått någon som helst information om kvalitén på dessa. Är det information ni andra fått eller bett om att få?

 

Jag har också läst den boken och ätit CoQ10 samt en massa andra kosttillskott som föreslås i boken sen 2020. Blev gravid med inseminering totalt 3 gånger förra året (vet inte om det var pga kosttillskotten) och förlorade nu senast min lilla tjej i december så har sen dess fått börja om med alla kosttillskott igen sen december. Gjorde min första ivf i mars och vart besviken över att det bara vart 6 ägg, fick till frysen men de var B-kvalitet och inte A som är det högsta. Skalan var A-C hos min klinik. Trodde verkligen CoQ10 skulle ge bättre kvalitet då jag tagit en stor dos varje dag, samt allt annat jag tar som ska vara bra enligt boken.

Jag fortsätter ta mina kosttillskott och hoppas att högre dos medicin vid nästa ivf i maj ska ge fler och bättre ägg, ska tydligen få gonal-f (först sa de menopur). Vet inte om det är bra eller dåligt, tiden kommer utvisa.

Tröttsamt att aldrig komma i mål, ännu en vän som blivit gravid nu, som inte ens hade planerat för det, sånt gör mig så less på min situation. Vet inte hur länge till man ska orka med att få andras roliga nyheter. Nu är jag sist kvar i min vänkrets utan barn, trots att vi började försöka flera år innan alla andra. Livet är inte rättvist, hur hanterar ni andra denna orättvisa när saker känns tungt? 

Så härligt att det gick bra, har tänkt på dig, vet själv känslan av när man tror ett MF är på g, i mitt fall så har det ju tyvärr alltid slutat med det men man får ändå hopp när det går bra för andra :)

Här kommer en till uppgiven person - i väntan på IVF omgång 2 så gjorde vi en insemination. Hade en bra känsla denna gång och kände av flera tydliga gravidsymptom (blivit gravid 2 gånger genom insemination men fått MF). Testade negativt dag 12, vilket är den dag då jag testat positivt alla 3 gånger tidigare.

Testade igen dag 13 med testa-tidigt-sticka. Negativt igen.

Idag dag 14 så borde mensen ha kommit, testade igen imorse men det vart negativt igen. Min mens kommer alltid dag 14 men just denna gång när man bara vill komma igång med sina sprutor så dyker inte skiten upp, och inte är man gravid heller.

Ååhh så trött på att slängas mellan hopp och extrem förtvivlan. Så less på allt och alla dumma kompisar som fått barn så enkelt. Hade det inte varit för min höga ålder (36, inga barn) så hade jag pausat detta i ett år för snart orkar inte mitt psyke med mer sorg, men nu är det bråttom och jag vill hinna få flera barn innan biologiska klockan sätter stopp för det. Så tröttsamt och bittert 

Det där med vikten av att ha positiv inställning kan sticka lite i ögonen på mig, i ett år när vi försökte aktivt (och då hade vi stenkoll på ÄL varje månad mha Clearblue monitor) så hade jag en positiv inställning varje månad, trots att det gång på gång blev negativt. När jag till slut ?gav upp? min positiva inställning och istället blev bitter i ett halvår så blev jag till slut gravid genom insemination, alltså efter 1,5 års försök. Efter fyra månader vart jag gravid igen två gånger i rad (MF såklart) och under den tiden var jag på en riktigt bitter och dålig plats, men vart ändå gravid.

För mig känns det som att en positiv attityd inte gör ett smack, det enda som händer när jag försöker vara positiv är att jag bara blir mer ledsen när det blir ett negativt gravidtest för då hör jag hur min hjärna hånar mig och säger ?haha men dumma du, vafan trodde du skulle hända, klart det blir negativt, det borde du väl ha fattat tills nu?. Orkar inte höra den där jävla rösten nån mer - så ja nu förstår ni varför det sticker i mina ögon när läkare och partner tycker man ska vara positiv. Ska man bara vifta bort flera år av misslyckanden och sorg genom att ha en positiv attityd? Nej skäms till den läkare och partner som ger oss stackars kvinnor dåligt samvete när vi inte längre orkar vara positiva.