Var hitta ett väckarur värd namnet?

En manick som stänger av telefonen, wifi, all belysning och dator på kvällen, så hon kan gå och lägga sig i rimlig tid. Brukar annars goras automatiskt om man inte kommer till jobbet i tid då lonen inte längre kommer in och elräkningen inte kan betalas.

Har haft perioder i mitt liv där jag haft tendens att stänga av alarm i sömnen, är det något viktigt jag måste vakna för i de perioderna brukar det fungera med 5 alarm på mobilen med specifika tidsintervall emellan och det sista då jag absolut senast måste vara uppe för att hinna. 

Kände en som var nästan omöjlig att väcka där jag nästan köpte en sådan där man måste springa efter delar och sätta på plats och är högljudda som typ en flyglarm. Men när jag funderat lite insåg jag att det nog var en ganska dum idé att ha någon som precis sov djupt att jaga efter något med tanke på risken att ramla osv. 
Vet inte om det kanske finns varianter där man behöver typ lösa en kod eller så. 

Annars fungerar det nog att ha flera klockor på olika platser och olika tid. 

Någon gång har jag hjälpt en vän som haft sömnbrist och behövt akut upp på en exakt tid med att helt enkelt ringa (ibland kan man behöva ringa flera gånger innan denne vaknar) och så håller man kvar samtalet tills man hör att den andre är vaken (i ett fall var det akut övertidsarbete och extrem sömnbrist och då höll jag kvar samtalet tills han bevisat att han faktiskt gått upp ur sängen och står upp)och ringer sedan en kvart eller så senare och kollar denne är uppe och igång. Men allt sådant fungerar ju naturligtvis bara om den som ska väckas också vill det. Försöka tvinga någon som inte vill går ju inget vidare. 

Här kommer några tips:
www.smartasaker.se/sv/artiklar/vackarklocka-for-svarvackta.html
xn--kognitivtstd-fjb.se/2020/08/16/vakna/
www.philips.se/c-e/pe/ljusterapi/wake-up-light.html
www.24.se/hem-fritid/roliga-prylar/roliga-prylar/flygande-vackarklocka

Det låter som att hon har en försenad sömnfas (googla det!). Alltså att hon inte bara tillfälligt hamnat i en sned dygnsrytm utan att det är hennes naturliga tillstånd att somna och vakna betydligt senare än de flesta andra.

Jag hade försökt med en wake-up-light som simulerar gryning en stund innan väckarklockan brakar igång. Och kanske fler starka lampor (gärna dagsljuslampor på 6000-6500K) med timer, så att rummet verkligen blir fyllt av ljus.

Om hon dricker kaffe på morgonen kan man ha timer på bryggaren så att hon kan få sig en kopp med en gång hon går upp.

Som jag förstått det brukar personer med försenad sömnfas ha som störst problem just i slutet av tonåren, så det finns i alla fall hopp om att det blir bättre. Och som vuxen har man ju oftast lite större möjligheter att välja sysselsättning och kan undvika yrken där det förväntas att man är på plats klockan sju.

Det låter som att hon har en försenad sömnfas (googla det!). Alltså att hon inte bara tillfälligt hamnat i en sned dygnsrytm utan att det är hennes naturliga tillstånd att somna och vakna betydligt senare än de flesta andra.

Jag hade försökt med en wake-up-light som simulerar gryning en stund innan väckarklockan brakar igång. Och kanske fler starka lampor (gärna dagsljuslampor på 6000-6500K) med timer, så att rummet verkligen blir fyllt av ljus.

Om hon dricker kaffe på morgonen kan man ha timer på bryggaren så att hon kan få sig en kopp med en gång hon går upp.

Som jag förstått det brukar personer med försenad sömnfas ha som störst problem just i slutet av tonåren, så det finns i alla fall hopp om att det blir bättre. Och som vuxen har man ju oftast lite större möjligheter att välja sysselsättning och kan undvika yrken där det förväntas att man är på plats klockan sju.

Jag tycker du ska googla DSPS eller försenad sömnfas och läsa på.
För det handlar om en ett syndrom hon inte kan rå för så att prata om att ta ansvar blir bara så fel. Det är ungefär som att kräva att enbenta ska ta ansvar och hoppa höjdhopp. Det är en funktionsnedsättning kort och gott.

Man är inte trött, man är TRÖTT. Rent biologiskt så sover fortfarande organen vilket gör det svårare att andas, svårare eller omöjligt att tänka, det går inte att äta eftersom mage och tarm sover och inte är beredda att ta emot mat. Försöker man ändå mår man jäkligt illa. Så försök förstå att hon inte är trött, hennes kropp och alla organ sover även om hon lyckats tvinga kroppen att fungera hyggligt.

Min man hade sömnrubbningar från tonåren och lumpen förstörde honom fullkomligt, så det blev läkarbesök och elektroder och labsovning mm.

Han visste alltså inte om han skulle sova 1 eller 24 timmar när han väl somnade, och var i princip oväckbar ibland, vilket gjorde studierna svåra.

Han kopplade då in en 500 W bygglampa rakt i nosen och en bergsprängare på högsta volym, det var det som krävdes ett tag.

Numera är det inte så dramatiskt men han har alltid ett larm i sovrummet, som han måste gå ur sängen och gå några meter för att stänga av (så han inte kan göra det "i sömnen"), och sen ett backuplarm på surfplattan i nästa rum, 10 minuter senare.

Jag hoppas verkligen, verkligen att ni får hjälp.
Min erfarenhet är att kunskapen om sömn och framförallt sömnstörningar är skrämmande usel hos läkare.

Det finns tex bara en handfull sömnkliniker i Sverige. När jag skulle utredas var kötiden 3 år. Istället blev jag remitterad till en klinik specialiserad på sömnapné och fick prata med psykologen eftersom ingen annan läkare där kunde något om andra sömnstörningar. Det löste sig genom att jag själv läst på och mer eller mindre förklarade för läkaren vad som var fel och vad jag behövde. (melatonin som depåtabletter).

Så mitt råd är ändå att du försöker att läsa på för risken är att ni inte får annan hjälp än sömntabletter.
Sömntabletter kan vara bra i ett akut läge men på längre sikt förvärrar det problemet.

Lycka till i alla fall. Jag håller tummarna för att det går bra. Uppdatera gärna tråden med hur det har gått.

Jag hoppas verkligen, verkligen att ni får hjälp.
Min erfarenhet är att kunskapen om sömn och framförallt sömnstörningar är skrämmande usel hos läkare.

Det finns tex bara en handfull sömnkliniker i Sverige. När jag skulle utredas var kötiden 3 år. Istället blev jag remitterad till en klinik specialiserad på sömnapné och fick prata med psykologen eftersom ingen annan läkare där kunde något om andra sömnstörningar. Det löste sig genom att jag själv läst på och mer eller mindre förklarade för läkaren vad som var fel och vad jag behövde. (melatonin som depåtabletter).

Så mitt råd är ändå att du försöker att läsa på för risken är att ni inte får annan hjälp än sömntabletter.
Sömntabletter kan vara bra i ett akut läge men på längre sikt förvärrar det problemet.

Lycka till i alla fall. Jag håller tummarna för att det går bra. Uppdatera gärna tråden med hur det har gått.