Jag och min familj har funderat på att skaffa en kattunge, men mitt problem är att jag alltid har varit rädd för katter. Egentligen inte katterna i sig, utan deras tendens att från ingenstans attackera och bitas. Så nu undrar jag, finns det någon specifik kattras som INTE har några tendenser till att bitas och attackera, eller har det inget med rasen att göra?
Alla katter kan bitas, rivas och attackera. Det beror så klart på hur man behandlar den! Och en kattunge kommer fortfarande vara väldigt busig, hoppa runt osv, de kan fortfarande bitas, rivas och attackera. Det ligger i katters natur. Men raskatter är generellt lugnare, främst perser är kända för att vara väldigt bra på så sätt.
Du bör inte skaffa katt alls. Kanske att det är ett tänkbart alternativ om den är gjord av teddy-tyg.
Du har ett ansvar som djurägare att ha kunskap om ditt husdjur och dess beteende. En katt attackerar aldrig från ingenstans utan det finns varningstecken långt innan. Det är du som inte har kunskap.
Så innan du börjar fundera på kattraser bör du läsa på. Du kan förslagsvis börja med denna
www.bokus.com/bok/9789137152837/kattens-hemliga-sprak-lar-dig-att-forsta-och-kommunicera-med-din-katt/
Alla katter leker på det sättet, det brukar lägga sig med åldern (en del är dock lekfulla långt upp i ålderdomen).
En kattunge lär definitivt hoppa på dina fötter och springa efter dig, det ligger i dess natur. Sedan finns det raser som är lättare att plocka upp och hantera, men de är busiga de med.
En seriös kattuppfödare avlar inte på individer som visar aggresiva tendenser. Man väljer helt enkelt sociala individer och avlar fram dessa oavsett ras.
De flesta katter är inte aggressiva men min erfarenhet är att det finns mer sociala raser än andra.
Har själv haft bla en oriental som var nästan lite för snäll och extremt social. Min personliga erfarenhet är att kastrerade hankatter ofta är lite mildare i sitt humör. Ingen katt jag haft har någonsin varit aggressiv eller rivits eller bitits inte ens när de blivit skrämda av tex dammsugare eller hund och man skulle lyfta bort dom.
Det du ska ha i så fall är en vuxen katt som är väldigt van vid att hanteras av människor. Kattungar attackerar på lek, så det skulle nog inte fungera så bra.
Det är väldigt ovanligt med katter som från ingenstans attackerar. Jag har alltid haft mycket katter runt mig och bara träffat en sån katt. Annars lär man sig kattens kroppsspråk så förstår vad bättre vad katten menar.
Nu har jag siameser och de har underbart temperament. De vill gosa och vara nära hela tiden. De skulle aldrig riva någon. De älskar att leka med barnen och är helst med hela tiden. Perfekta katter att ha i en barnfamilj. De har väldigt pålitligt beteende och skulle aldrig attackera någon. Väldigt sociala. Dock väldigt pratiga, främst när de var yngre. Jag kan verkligen rekommendera rasen, men man bör ha minst två stycken, de vill leka mycket med varandra och är väldigt sällskapliga.
Självklart förstår jag att det ligger i en kattunges natur att göra på det sättet, och det lägger jag egentligen inte nån större vikt vid då det inte direkt gör ont när en kattunge bits och river litegrann. Det som snarare gör mig rädd är när katten blir större och biter, då det verkligen kan göra ont
Kattungar gör så, oavsett ras. Vad gäller vuxna katter har jag bara träffat två individer som gjort så. En innekatt (bondkatt) som hade behövt komma ut (blev lugn när hon fick vara ute) och en till som jag aldrig förstod varför han gjorde så. Knäpp katt helt enkelt.
Jag funderar på Ragdoll, som är kända för att vara lugna.
Men som sagt, kattungar är spattiga oavsett. Kanske kunde ni hitta en vuxen katt som söker nytt hem?
Vill du själv ha katt eller är det övriga i familjen som vill ha katt? Vem kommer att ha det primära ansvaret för katten? Någon av de vuxna eller möjligtvis tonåring måste våga hantera katten även när den inte vill och kanske rivs (om den behöver undersökas, klippa klor mm).
Om ni tänker er en innekatt så är ragdoll en mycket mjuk ras som är mycket sällskapliga. Om du vill jobba på din rädsla så tror jag inte att du kommer vara rädd för din egna kattunge om du läser på mycket innan om katters beteende.
Självklart förstår jag att det ligger i en kattunges natur att göra på det sättet, och det lägger jag egentligen inte nån större vikt vid då det inte direkt gör ont när en kattunge bits och river litegrann. Det som snarare gör mig rädd är när katten blir större och biter, då det verkligen kan göra ont
Jag och min familj har funderat på att skaffa en kattunge, men mitt problem är att jag alltid har varit rädd för katter. Egentligen inte katterna i sig, utan deras tendens att från ingenstans attackera och bitas. Så nu undrar jag, finns det någon specifik kattras som INTE har några tendenser till att bitas och attackera, eller har det inget med rasen att göra?
Tror du missuppfattar aggression med kattens lekfullhet. De har instinkter som gör att de jagar byten och dödar dem. Ser de tex dina fingrar röra sig snabbt kan deras instinkter göra att de jagar dem.