Inlägg från: samejentan |Visa alla inlägg
  • samejentan

    BF oktober 2022

    Jag vill gärna vara med i en Facebook grupp, kan någon lägga till mig?

  • samejentan
    mammamalin skrev 2022-01-29 09:59:05 följande:
    Hm ska undersöka detta! 
    jag får samma, står att denna profil är privat
  • samejentan
    Jemalon skrev 2022-01-29 14:21:00 följande:

    Då sitter vi i liknande båtar ?? Såg att du hade en dotter innan också. Jag med. En treåring. 


    håller också tummarna för oss ??


    Jajamän, men jag är inte så orolig ändå, visst hade covid vid ÄL men eftersom det tar ett par dagar för ägget att fästa så hoppas jag att det är lugnt dessutom är jag vaccinerad två gånger innan så tänker att det är väl bara bra att vi haft det innan vi blev gravida nu är man väl super immun haha jajamän har en dotter som fyller en hel hand i mars  
  • samejentan
    Mangopassion skrev 2022-01-30 09:51:29 följande:

    Hej igen! Jag tänker avvakta en stund med att gå med i fb gruppen tills jag gått lite längre i graviditeten. Men joinar gärna er sen om allt går som det ska. :) 

    Jag har för övrigt inga symtom än, förutom väldigt känsliga bröstvårtor. Mina rosa "blödningar" som jag har haft nu i 3 dagar som kanske motsvarar någon droppe blod har synts till ungefär 1 toalettbesök av typ 6. Så det är alltså bara en gång per dag och då jättelite. Är såklart orolig för att det är missfall pågång men förra gången kom "missfallet" ut ganska omgående och det syntes redan efter 2 dagar att chg koncentrationen på teststickan blev svagare och efter typ 1 vecka så var det helt blankt. Nu verkar det dock som att koncentrationen bara blir starkare/lika stark som innan och mitt digitala test hade stigit från 1-2 veckor till 2-3 veckor när jag testade igår morse. (Och då var det 6 dagar sedan jag tog det förra digitala testet). Så jag hoppas på att blödningarna är helt ofarliga. Jag ska ringa till barnmorskan imorgon bitti och höra om jag kan få komma på en undersökning så jag kan börja känna mig lite lugnare. Visst borde man kunna se något om man är i v6? 


    Jag har jätte lite symtom jag med förutom lite trötthet, aptiten är inte riktigt med, bröstvårtorna är lite känsligare än vanligt. Det kommer och går verkligen, vilket gör mig sjukt nervös efter 2 täta MF som börjat med avstannade symtom. Så kul för dig att du ser att de blir starkare på digitala låter inte som det är nå farlig blödning du har, det är väldigt vanligt att blöda i början av graviditeten så försök behåll lugnet och ring BM gör du rätt i hm njae som jag förstått det så är det lite väl tidigt men 7-8 kan man ha tur att få se något, i alla fall vad jag läst  
  • samejentan
    Rilakkuma skrev 2022-01-30 09:40:38 följande:

    Hej hej! Jag hoppar in här, plussade igår och om allt går som det ska är BF 8/10. Är litegrann i chock eftersom jag trodde att det inte hade gått vägen den här gången. Jag har en 5-åring sen tidigare.


    Har dock haft två täta missfall, ett i vecka 6 i november och ett ännu tidigare i början av januari. Men jag försöker tänka positivt den här gången, det är inget jag kan påverka ändå. Hellre njuta av att få vara glad en stund Solig


    Grattis till plusset! Har själv två täta missfall i bagaget, v4 och v6, v6 var i oktober så man är ju lite traumatiserad om man säg som så med allt övertänkande och analyserande av symtom även Jag har en dotter på 5år också håller me dig, bättre man försöker njuta och vara glad istället
  • samejentan
    Rilakkuma skrev 2022-01-30 23:36:40 följande:

    Tack så mycket! Och detsamma :) Ja exakt, tror det är svårt att komma ifrån tankarna helt när man upplevt själv hur skört det är med en graviditet. Trist att vi delar samma tråkiga erfarenhet, men lite tryggt att ha någon i tråden som kan relatera till oron. Min dotter är så peppad på syskon och jag har ibland dåligt samvete över att hon inte fått det än. Har din dotter också önskat sig syskon? 


    Precis, nu får vi passa på att vara glada! Tog ett nytt test ikväll som tack och lov var starkare och dök upp snabbare än det jag tog för 2 dagar sen. Nu kan jag släppa oron ett tag till :) 


    Ja hon tjatar om syskon av och till och känner som dig har så dåligt samvete över att hon inte har något syskon än.  

    jag ska ta ett nytt test imorgon, för min del känns det egentligen meningslöst för när jag hade förra missfallet tog jag ett test och det var super starkt så börja jag blöda dagen efter så litar inte riktigt på dom ändå nu går jag dessutom in i den veckan då alla symtom försvann för mig och en vecka senare började jag blöda så denna vecka blir nog tuff  
  • samejentan
    Solskensdag skrev 2022-01-31 09:46:02 följande:
    Skickar en stor kram! Jag fick ett mf i oktober och känner verkligen igen mig i det ni skriver om att när man först har känd hur skört det är med graviditet då är det svårt att släppa. Jag har kommit förbi en liten milstolpe då jag i lördags var en dag längre än jag kom sist (slut v 5), så det kändes bra. Hoppas verkligen du kommer igenom denna vecka också samejentan, håller alla tummar jag har! Men nervositeten sitter ju där konstant - jag känner också efter och är konstant nervös att det värsta händer? 
    tänker försöka ringa en gyn på torsdag, om det går bra tills dess, och boka en privat VUL i vecka 8 . Men gud vad rädd jag är att jinxa något! 
    Tack så mycket! Ja verkligen så svårt att släppa det, framför allt när symtomen kommer och går liksom. Det tycker jag du gör helt rätt i Jag ringde BM idag och förklarade så jag ska på tidigt ultraljud tisdag nästa vecka och sen ska hon ringa mig på onsdag och höra hur det gick så får vi se om vi ska skriva in, bad även om att få komma och prata med någon för att bearbeta mina tidigare missfall då de sitter så djupt. Håller tummarna för oss båda två att detta går vägen Solig
  • samejentan

    Nu börjar jag vara ganska säker på att jag har ett MF till på G? idag har verkligen mina bröst sjunkit ihop och känner knappt nått i bröstvårtorna längre. Känner inget annat än lite trötthet (som egentligen även kan va för jag jobbar eftermiddag denna vecka) och lite extra känslig. Känner ibland att de grejar på där nere men inget annat. Inget blod än, men sist tog det en vecka från avstannad symtom tills det kom. Någon som har en solskenshistoria jag kan trösta mig med? ?? sitter på jobbet och vill bara gråta ???? detta blir i så fall tredje sen augusti.

  • samejentan
    Solskensdag skrev 2022-02-02 06:27:31 följande:
    Å nej å nej Skickar en jätte kram! Jag hoppas verkligen inte det är ett mf som är på g! Men din hjärna är väl kanske extra benägen att känna efter alla symtom i denna vecka eftersom du ju är rädd för att mf ska hända igen! Då kan man ju nästan känna vad som helst? Det är ju vanligt att symtom kommer och går från dag till dag! Jag var själv helt 100% på ett mf häromkvällen, och tänkte nu är det slut, men det var det ju inte då iaf. Det är så svårt att skaka av rädslan när det händ innan. Så hoppas verkligen det inte är något! Sen, en typ solskenshistoria, en kompis till mig fick fler upprepade mf i v 7. Hon hade lätt för att bli gravid men kom aldrig längre. Det visade sig det var något med hennes livmoder, hon fick en utredning och de löste det. Och hon har idag två friska barn Så om det nu är ett mf, kan du kanske söka läkare och se om det finns något som kan förklara det? Håller tummarna för dig och att allt är helt ok!
    Hoppas verkligen du har rätt men min Magkänsla är inte så säker längre men det är bara vänta och se vad som händer, nått mer kan man inte göra. Ironiskt nog har vi tid på torsdag för att se om vi kan få en utredning eftersom vi försökt bli gravida i ett år nu, men så kom detta plus och nu måste jag avboka vilket ger mycket olika känslor med tanke på vad jag själv tror nu men men, så länge man inte blöder kan jag ju inte säga nått, en dag i taget. Tack det känns ändå skönt att höra, till mig säger dom att de oftast inte är nått fel och den är ju jobbig att höra ändå för då känns det som att det inte finns nått att göra liksom. :-/ 
  • samejentan
    svansmamman skrev 2022-02-02 09:46:44 följande:
    Jag är gravid i vecka 22 nu, men innan denna graviditet hade jag tre missfall/MA. Från stunden jag plussade denna gången har jag bara gått och väntat på att något ska gå fel, erfarenhetsmässigt har det ju alltid varit så innan. Jag klämde och kände på mina bröst exakt varje dag i början. Ena dagen var de gigantiska och ömma för att nästa dag ha minskat i både storlek och "smärta". Molvärken i magen kom och gick från dag till dag den med. Att konstant känna efter var mental terror för mig. Lyckligtvis fick jag en underbar barnmorska som verkligen tog till sig av min oro och ville göra allt för att stilla den. Vi fick inbokat ett VUL när jag var i vecka 9 och dagen innan tog de ett blodprov för att mäta HCG. Jag var helt säker på att det inte skulle finnas något levande där inne och fick en chock när jag såg att HCG låg på över 200 000 och VULet visade ett fladdrande hjärta på en böna som var större än beräknad vecka. Tiden fram till NIPT någon vecka senare var oron tillbaka och jag vågade inte ens titta på skärmen när barnmorskan skulle titta på bebis, men nog sjutton fanns där en liten krabat som ännu en gång mättes större än beräknad vecka och hjärtat tickade på. 

    Det är helt normalt att oroa sig, framförallt om man har erfarenheter som du och jag. Jag har efterhand lärt mig att oro alltid kommer finnas där och att fokuset kommer skifta allteftersom tiden går. Jag har ju passerat de mest kritiska veckorna, så istället för att oroa mig för missfall tänker jag nu på fostervattenavgång, havandeskapsförgiftning, hur stress påverkar bebis osv. Försök landa i tanken på att du är gravid tills motsatsen är bevisad. Sånär som alla tecken som kan tyda på att något är fel, är också vanliga tecken på en normal graviditet. Jag förstår att det är SUPERsvårt, men försök för din egen skull att inte ta ut ett missfall i förskott. Du kommer inte vara mindre ledsen om det väl händer även om du mentalt tänkt tanken innan, så försök att glädjas åt all tid som du faktiskt är gravid. Skulle något gå åt skogen kan du tackla det då, men tills vidare är du gravid. 

    Jag håller ALLA tummar för att det bara är kroppen som spökar för dig, precis som den gjorde för mig, och att allt är som det ska! Hjärta
    Tack så mycket för ditt svar, det stillar en oroad själ. Jag har knappt några känningar i brösten men tröttheten är stående och jag är lite känsligare än vad jag brukar. Har fått tid för tidigt ultraljud på tisdag till veckan så jag hoppas man kan se något då även om jag vet det finns en chans man inte gör det, men då skulle jag i så fall få en ny tid. Försöker tänka det jag med, att det behöver inte vara missfall bara för symtomen är svaga, det finns de som har mycket symtom och får missfall ändå, så det är ju ett lotteri. Man får väl vara glad så länge man mår bra, det finns ju ingenting jag kan göra mer än att se hur det artar sig. Dag för dag lever jag just nu och det stillar, varje dag utan att jag blöder är en bra dag försöker jag tänka, sen får man se vad som händer helt enkelt, tack för ditt svar du har helt rätt i det du skriver <3
Svar på tråden BF oktober 2022