Jag har ett dilemma

Anonym (Dilemma) skrev 2022-01-20 05:16:50 följande:

Jag har ett dilemma

I somras träffade jag en kille, och i aug blev vi sambos. Han har två barn med två olika mammor. Mamman till det yngsta barnet har han haft en lång relation med och även om dem inte bodde ihop senaste två åren så har dem umgåtts varje dag och vad jag förstått umgåtts som ett par som försöker igen. Sen kom jag in i bilden. Mamman reagerade inte bra på det. Hon har varit ledsen och arg
om vartannat. Pappan får träffa barnet men inte jag. När vi flyttade ihop så skulle min sambo ha sina barn. Och lovade mamman till det yngsta att jag inte skulle vara där. Men vi hade redan bestämt att jag skulle vara där med barnen och få träffa dem båda för första gången. då bodde jag redan där. Mamman blev vansinnig när barner (4 år) berättade detta för mamman. min sambo sa inget till henne själv.
När vi flyttade ihop så sa han inget heller till henne utan hon fick reda på det av deras gemensamma kompisar.
Hur som helst har det här blivit ett stort problem. Pappan får gärna träffa barnet men jag får inte vara med.
I höstas fyllde det stora barnet år och jag skulle träffa det stora barnet för andra gången. Pappan ville såklart att lilla sonen med skulle komma men barnet fick inte pga jag skulle vara med på kalaset. Så vi valde att jag skulle vara med på kalaset och inte lilla sonen.
Mamman har jag också hört vara arg för att min sambo inte betalar underhåll. Men sambon vill inte göra det förrän han får umgås med barnet och mig tillsammans.
Han har inte betalt innan när dem träffades heller, lite småsummor bara när mamman bett om det.
Jag vet att vi kanske inte gjort allt rätt men tips på hur vi ska komma ut det här. Sambon försökte med jurist men han tog tillbaka den. varför vet jag inte riktigt.
Hur ska vi lösa det här?

Nu kan det vara så att jag känner mig lite träffad av scenariot då jag själv har ett ex som betett sig väldigt lika som det du beskriver att pappan gjort. Jag har inte tagit ut något på den nya tjejen eller så, hon har inte gjort mig eller vårt barn något illa men jag reagerar starkt på det usla ryggradslösa sättet som pappan hanterar situationen.

Borde det inte ringa lite varningsklockor i huvudet på en ny tjej som träffar en pappa som har barn med två olika redan och dessutom vänder kappan efter vinden, döljer och motarbetar ett förtroendefullt och respektfullt samarbete genom att undanhålla Sådan information som faktiskt påverkar deras gemensamma barn? Ungt barn dessutom..

Blir genuint nyfiken på hur en resonerar som ny tjej Men förstår att killar kan vara förföriska och manipulativa. Hoppas det inte gäller denna pappa men lite naivt känns det ändå att tro att det inte kommer hända igen?

I vårt fall har jag via advokat tvingat fram samarbetssamtal och vi ska träffa en juridisk överenskommelse plus förtydliganden kring vad som ska kommuniceras osv. Man kan inte styra sitt ex och ser verkligen inte varför man ska vända sig mot en ny partner som är oskyldig men med sitt barns bästa i huvudet borde man kunna agera bättre än sådär?

EliS86

Fri 21 Jan 2022 13:19

#82

Alltså jag förstår inte vissa av svaren här i tråden. Ett antal (framförallt gissningsvis män) tycka försvara beteendet med att exet ska strunta i vad mannen gör i sitt privatliv och att alla reaktioner på det är obefogade. Det här är för mig oerhört barnsligt oavsett hur det i teorin skulle kunna rättfärdigas.

Har man skaffat barn ihop och levt ihop en gång så har man en skyldighet att aktivt försöka samarbeta och främja en god samarbetsrelation. Ingenstans är det då okej eller ens tänkbart acceptabelt att ljuga och undanhålla så pass viktig information som vem ens barn bor med halva tiden eller lägga ansvaret på barnet att kommunicera vad hen upplevt under sin vecka hos sin pappa/mamma som hen bär med sig in i nästa vecka. Det är ett kvitto på emotionellt omogna och egoistiska män/niskor som saknar förmåga att agera utifrån sina barns bästa, än mindre vara en jämställd partner i en parrelation (så spring nu om du inte redan gjort det). Man får den samarbetsrelation man arbetar för och anstränger man sig NOLL och till och med kanske avsiktligt undanhåller/ljuger för att indirekt hämnas av oklara anledningar så drabbar det alltid först och främst barnet eftersom det är omöjligt att ha en neutral och förtroendefull relation till en sådan person.

Gör dig själv en tjänst och dumpa denna omogna lilla mansgris

EliS86

Fri 21 Jan 2022 17:57

#93

Anonym (X) skrev 2022-01-21 15:56:10 följande:

Det här är en halmdocka. Du hittar på saker som inte är sanna och anklagar de som inte tycker som dig för dessa lögner.
Sanningen är att ingen i tråden säger att exet ska strunta i vad mannen gör. Det är en lögn.
Du antar att det är män som inte har din åsikt och att det förklarar varför de har en annan åsikt och du gör det i syfte för att trycka ner åsikterna. Det är sexism eller manshat.

Sanningen är att exet inte har med mannens privatliv att göra.

EliS86 skrev 2022-01-21 13:19:57 följande:

Har man skaffat barn ihop och levt ihop en gång så har man en skyldighet att aktivt försöka samarbeta och främja en god samarbetsrelation. Ingenstans är det då okej eller ens tänkbart acceptabelt att ljuga och undanhålla så pass viktig information som vem ens barn bor med halva tiden eller lägga ansvaret på barnet att kommunicera vad hen upplevt under sin vecka hos sin pappa/mamma som hen bär med sig in i nästa vecka. Det är ett kvitto på emotionellt omogna och egoistiska män/niskor som saknar förmåga att agera utifrån sina barns bästa, än mindre vara en jämställd partner i en parrelation (så spring nu om du inte redan gjort det). Man får den samarbetsrelation man arbetar för och anstränger man sig NOLL och till och med kanske avsiktligt undanhåller/ljuger för att indirekt hämnas av oklara anledningar så drabbar det alltid först och främst barnet eftersom det är omöjligt att ha en neutral och förtroendefull relation till en sådan person.

Gör dig själv en tjänst och dumpa denna omogna lilla mansgris

Du pratar om vikten att ta ansvar. Det går åt ttvå håll. Samarbete betyder inte att mammor kan lägga sig i vad som helst och att pappor ska finna sig i det. Det
är så långt ifrån samarbete man kan komma.

Det är otroligt pinsamt att du ens försöker ta upp saker som jämställdhet i ett inlägg som dryper av manshat.

Oj så uppenbart känslig punkt jag träffade på en (vild gissning) sårad man? Kalla det vad du vill men sättet du förminskar och förlöjliga är klassiska härskartekniker som jag är immun mot. Tack för att du bevisar min poäng :)

EliS86

Sat 22 Jan 2022 13:28

#129

silbart skrev 2022-01-22 11:04:52 följande:

Oj vad du går igång. Jag tror du identifierar dig med situationen. Det är lätt hänt.

Nu är det inte så enkelt som att knata iväg till en jurist och allt löser sig. Man ska ha råd med det också, både ekonomiskt och emotionellt. Och man bör kunna utgå från att den som inte fått eller kunnat se sitt barn på lång tid har hög risk att ha någon form av nedstämdhet. Det är sådant man bör ta hänsyn till när man sitter och "dömer".

Det är inte på något sätt acceptabelt att föreslå ett datum där pappan på nåder får se sitt barn för att sedan hävda att det är ointresse om han hade annat inplanerat.

Du har rätt i att det är barnen som är i kläm men de hamnar inte mindre i kläm för att du förbiser mammans agerande. Tvärtom eskalerar det ofta vilket ger barnen en än sämre förutsättning. Därför är det viktigt att kunna se helheten.

Hon har ju erbjudit honom ett datum därför har hon enligt dig uppfyllt sin andel av tillmötesgående. Då agerar man inte från barnens intresse, varken mammans agerande eller ditt resonemang.

Det kostar absolut ingenting att lyfta på luren och ringa familjerätten, boka in ett samarbetssamtal och se till att utbildade vuxna med barnens bästa i fokus leder samtalet och om nödvändigt får till ett juridiskt bindande avtal kring umgänge och vårdnad.

EliS86

Sat 22 Jan 2022 14:50

#135

silbart skrev 2022-01-22 14:14:18 följande:

Nu pratar du om något helt annat. Det man ofta gör vid separationer för att få det rätt och riktigt. Det är en helt annan sak än det du först vräkte ur sig att han kan minsann ta det vidare med en jurist.

Nu blandar du ihop mig med någon annan. Jag kommenterade på ditt svar till annan person, men ja exakt. Hade han varit rätt i huvudet så hade han tagit det med familjerätten eftersom det är tillgängligt för alla. Nu verkar det ju tyvärr som att han inte bryr sig tillräckligt för det.

Jag har ett dilemma

INNEHÅLL