Jag har ett dilemma
Alltså jag förstår inte vissa av svaren här i tråden. Ett antal (framförallt gissningsvis män) tycka försvara beteendet med att exet ska strunta i vad mannen gör i sitt privatliv och att alla reaktioner på det är obefogade. Det här är för mig oerhört barnsligt oavsett hur det i teorin skulle kunna rättfärdigas.
Sanningen är att ingen i tråden säger att exet ska strunta i vad mannen gör. Det är en lögn.
Du antar att det är män som inte har din åsikt och att det förklarar varför de har en annan åsikt och du gör det i syfte för att trycka ner åsikterna. Det är sexism eller manshat.
Sanningen är att exet inte har med mannens privatliv att göra.
Har man skaffat barn ihop och levt ihop en gång så har man en skyldighet att aktivt försöka samarbeta och främja en god samarbetsrelation. Ingenstans är det då okej eller ens tänkbart acceptabelt att ljuga och undanhålla så pass viktig information som vem ens barn bor med halva tiden eller lägga ansvaret på barnet att kommunicera vad hen upplevt under sin vecka hos sin pappa/mamma som hen bär med sig in i nästa vecka. Det är ett kvitto på emotionellt omogna och egoistiska män/niskor som saknar förmåga att agera utifrån sina barns bästa, än mindre vara en jämställd partner i en parrelation (så spring nu om du inte redan gjort det). Man får den samarbetsrelation man arbetar för och anstränger man sig NOLL och till och med kanske avsiktligt undanhåller/ljuger för att indirekt hämnas av oklara anledningar så drabbar det alltid först och främst barnet eftersom det är omöjligt att ha en neutral och förtroendefull relation till en sådan person.
Gör dig själv en tjänst och dumpa denna omogna lilla mansgris
Du pratar om vikten att ta ansvar. Det går åt ttvå håll. Samarbete betyder inte att mammor kan lägga sig i vad som helst och att pappor ska finna sig i det. Det
är så långt ifrån samarbete man kan komma.
Det är otroligt pinsamt att du ens försöker ta upp saker som jämställdhet i ett inlägg som dryper av manshat.