Nej, men har bipt bokat till 7 mars. Oändligt långt bort! Med tanke på hur fruktansvärt illa jag mår och att jag fått se ett tickande hjärta så har min oro för nytt ma minskat, men då tog oro för kromosomavikelse vid...Jaja, man kan ju ändå inte göra något så här tidigt, så bara att låta tiden ha sin gång...
Humlan, fy vad hemskt för dig! Men vad skönt att du blev gravid så snabbt igen, håller alla tummar att nipt ser bra ut denna gång!
Vad skönt att ha kromosomanalysen klar redan innan grav påbörjats. Jag är 40 år, och gravid efter ivf så hade jag kunnat välja till pga hade jag gjort det, men i Sverige är de ju så otroligt restriktiva med det. Så surt om nipt skulle visa att fostret har ett kromosomfel och så hade man kunnat besparas hela denna resa genom att testa embryot före återförandet.
Hejsan 91 jag känner såå igen mig! Hade mitt vecka 8 vul på kliniken idag och trots att jag fick se ett hjärta slå förra veckan så var det ångestladdat. Det tog läkaren (samma som konstaterade mitt ma i november) ca 10 sekunder innan hon så, det här ser ju så bra ut! Viljen lättnad. Blev tillbakaflyttad 2 dagar jämfört med insättningsdatum och 1 dag jämfört med förra vul, så det känns helt klart inom felmarginalen. Men när man mår så här fruktansvärt illa räknas varje dag....
Igår och idag har illamåendet varit vedervärdigt och jag har varit ute på toaletten och hulkat flera gånger. Jag har testat vartenda tips jag läst på nätet men inget biter på illamåendet, ibte ens lergigan comp...
Grattis alla ni som fått fina resultat på vul. Jag bokade ett till privat 2 mars tror jag det var, veckan innan jag ska göra nipt. Det kostar ju en slant, så då vill jag gärna veta att liten fortfarande lever. Men om illamåendet fört med sig något positivt så är det att jag inte har ork att oroa mig. Jag måste använda all ork att förmå mig att göra de enklaste sysslor. I morse orkade jag äntligen duscha!
Flip12 exakt!! Jag trodde jag var förberedd eftersom jag mådde pest med mina döttrars grav också, men icke! Det är omöjligt att föreställa sig när man inte är mitt i det. Att minsta sak, som att tömma diskmaskinen eller duscha kan kännas som en omöjlig uppgift som kommer utlösa en kräkattack! Och jag känner mig också som sämsta mamman ever, ligger bara i soffan och prkar inte aktivera dem alls. Men idag har jag ändå en bättre dag så nu ska vi strax iväg och åka skridskor. Hoppas jag inte kräks på isen!
Jag mår fortfarande riktigt illa,men inte riktigt lika hemslt som förra veckan. Då var det så hemskt att jag på allvar inte visste om jag skulle klara att ta mig igenom den här graviditeten. Men nu är det hanterbart, men ändå sjukt jobbigt. Lever mitt liv liggandes i soffan. V 8+3 idag. Har ett vul till bokat typ 2 mars, sen nipt 8 mars. Inte förrän efter nipt kommer jag våga tro att detta kan gå vägen... blev rätt tydligt märkt av mitt MA i november.
Jag sov just middag i 2h!!!och då har jag ändå sovit bra inatt! På förmiddagen mådde jag bara lite illa, som vanligt blev det värre efter linch, men det var då jag somnade. Har tröstshoppat lite gravidkläder på bonprix,behövs ju inte än men känns lite positivt iaf. Har ni andra shoppat några gravidkläder?
Jag har nipt på måndag, men var på vul idag. Var så nervös att jag trodde jag skulle svimma,, trots att allt såg bra ut 18 feb. Och det gjorde det idag med! Blev framflyttad 3 dagar,så pyret hade verklihen växt till sig. Hjärtatslog fint,och när den rörde på sig blev till och med läkaren rörd! Så det blev en jättefin stund!
Jag väntar också en sladdis,mina barn är q2 och 9 
För mig har graviditeterna vatit mnästan identiska,med ett helt vedervärdigt illamående som höll i sig till efter v 20 båda gångerrna innan, men hoppas det kan lätta lite tidigare dennagång! Men idag var det värre änpå längeä kräktes i bilen på väg hem från jobbet och igen nyss. Fy att man ska behöva hadet såhär!@
Då är vi i samma nervösa vmtan hejsan91hejsan. Tiden går såååå sakta. Var togs ditt prov? Jag tog på vasamamman, och de saatt svaret skulle komma på fredag eller måndag...
Jag skrev ett inlägg i torsdags men det verkar ha kommit bort så gör ett nytt försök. Jag behövde inte ens vänta till fredag, på torsdag ringde de från vasamamman och berättade att allt såg helt normalt ut, inga avvikelser!! Sen frågade hon om jag ville veta könet med en gång eller vänta på brevet, men jag ville veta.
- Då får jag säga grattis till en lillasyster i familjen!
Kändes som om jag skulle svimma av glädje! Mest såklart för att bebis är frisk, men även lite för att det var en tjej.
Men, nu har det gått Några dagar och då har glädjen lagt sig och oron letar sig tillbaka. Jag trodde att efter niptsvaret skulle oron släpppa men nähä så enkelt var det visst inte. Blir irriterad på mig själv Att mitt ma i november märkt mig så hårt. Det konstaterades redan i v 8, och idag går jag in i v12, bra vul med fina hjärtslag, rätt storlek och bra nipt. Och ändå vågar jag inte tro på det?! Skärp dig vill jag säga till mig själv, men inte hjälper det...