Växa upp utan syskon och bara ha ett barn- hur är det?

Reflektion efter att ha lyssnat på mammor med olika barnkonstellationer; mammor med bara ett barn verkar ha mer lugn i livet, och njuter mer av barnet. Inget syskonbråk hemma att bli trött på, stress med otaliga skjutsningar till aktiviteter mm. Hinner med sig själv och egna aktiviteter mer.

Flerbarnsmammor är mer trötta på barnen. Ständigt bråk och tjafs mellan barnen. Fler aktiviteter. Barnen pratar hål i huvudet på föräldrarna.

Jag planerade för endast ett barn pga ovanstående + taskiga egna syskonrelationer. Fick tvillingar??. De älskar varandra och leker jämt (framför allt efter 3års ålder). Bråkar också ofta, är högljudda, pratar hål på min hjärna mm. Flera år senare finns även ett äldre bonussyskon samt en ny bebis. Alla barn älskar varandra och har hur kul som helst ihop. Det är en otroligt stor del av deras liv med syskon. Lekar vi föräldrar aldrig skulle kunna återskapa tillsammans med ett ensambarn. För mig som mamma är livet asjobbigt och jag hinner du inte med mig själv ett skit, för att jag försöker göra allt bra för alla barn. Men småbarnstiden går över över och jag är glad att barnen har varandra.

Min slutsats: Det är roligare för barnen med syskon. Det är jobbigare för föräldrarna med flera barn.