Måste han verkligen få veta?

Tyvärr svårt att samarbeta med en narcissist som inte ens är nöjd med sina egna förslag. 

Han ger förslag på särskilda dagar som jag accepterar, sedan kommer han i efterhand och säger att han inte fick ha dem den och den dagen..
Han ändrar mina tider på fsk och bvc.. 

Och en god relation till en våldsman kommer jag aldrig att acceptera, trots det att vi har barn ihop. 

Jag måste se till att barnen får en lugn och trygg tillvaro. Tillgång till förskola, stimulans, utveckling...

Han ska bara ha SITT umgänge, SINA timmar, SIN tid med barnen, SIN rätt till att ta sig friheter, som att kliva in i min bostad bara för att hans barn bor här.. SIN rätt att veta vad vi ska göra, vem vi umgås med osv osv.. 
Det är inget liv jag vill leva.. 

Han har ingen rätt alls till dem..

"Första" samtalet på FR.. plus minus noll kan man väl säga..

Jag inser att jag inte tänker gå med på något öht på fam.rätt, då måste domstol starta utredning. Kommer vi överens om något så anser domstol att vi "kan" samarbeta.. 

De dokumenterar ju ändå ingenting mer än om vi är där och om vi är eniga i något. 

Han tog ju ledigt fr fsk för att ha umgänge med barnen så tillslut föll den umgängesdagen bort och han har längre umgängestid 2 övriga dagar istället. 
Igår fick jag frågan om varför HAN inte får lämna och hämta på dagis längre!? 
Bvc gjorde nyligt en orosanmälan och den låg ju såklart jag bakom och fick skulden för.
Han ville att vi skulle mötas halva vägen i föräldraskapet (allt för att få veta vad, hur vi gör här hemma...) Jag sa då att han kan sköta sitt så sköter jag mitt. 
Jag gav honom heller ingen info om någonting alls (vilket jag smsar honom..)
Han sa att jag var tjurig för misstankarna om misshandeln bl.a. Jag sa då att han faktiskt är åtalad och inga misstankar. Då skulle jag minsann få tillbaka en massa för han hade ju så mkt bevis på jag vet inte vad.. (Det svarade jag inte på)

Han ville ju vara sån hjälpsam person och ställa upp osv. Men eftersom jag var så ego så var det så svårt för honom, han känner sig utanför!
Jag påpekade då att vi faktiskt inte var ett par längre och inte bodde ihop och att vi aldrig någonsin kommer ha den relationen. 
Jag påtalade också flera ggr under samtalet att jag vill att han ska lämna oss ifred när vi är ute, vilket han hade svårt att acceptera.

Idag ska jag ringa polisen åter igen. Han har tydligen knuffat mitt äldsta barn ute i måndags. 
När han börjar ge sig på mina andra barn har han gått för långt!

Hon hade en klasskompis med som såg (tyvärr) De var ute och lekte och han var påväg hit för överlämning.

Hon skulle vara snäll och hjälpa sin lillebror upp för en backe och då hade han kommit fram och knuffat undan henne för att han skulle lämna sina söner.. 

Nej han är inte pappa till henne (som tur är)

Tack så mycket!
Jag har inget annat alternativ än att fortsätta tills den dagen det blir ett lugn. Bara denna tråd har hållt i över 1 år såg jag för ett tag sedan! Helt galet!

Nej, jag har lärt mig hans strategier nu så nu står jag på mig och låter mig inte luras eller få dåligt samvete. 

Jag ska kontakta soc själv om anmälan och höra efter hur de tänker agera samt att polisen gör en orosanmälan nu också efter anmälan jag gjorde. Det rubriceras som ringa misshandel. Minsta lilla som gäller barnen ska jag ringa oavsett om man har bevis eller inte. 
De rekommenderade även att ansöka om kontaktförbud så det ska jag göra oavsett om jag flyttar.

Vet inte hur soc jobbar egentligen med tanke på hans diagnoser.. 

Jag tror du har nämnt det, det låter bekant.

Till och med polisen undrade hur han kunde ha umgängesrätt.. 

Jadu det undrar jag med vart samtalen ska leda.. Skickade iaf material till min advokat som hon kan gå igenom..

Jag har inte hittat nåt boende än men tänker att kanske soc kan skynda på när de får höra om anmälan som kommer in nu. Det man är "rädd" för att de anser att jag inte skyddar barnen tillräckligt...

Jag kommer nog åka på 3 mån dubbel hyra eftersom jag söker sista minuten lägenhet, men får försöka fixa det på något vis. Förklara situationen för hyresvärden..

Han kommer säkerligen balla ur när han får nys om den här anmälan... 

Stor kram till Dig med<3

Ja precis, så tänker jag med! 

Min dotter sa förut att hon sett honom lyfta de små barnen i armarna ute och jag har noterat märken på dem.

Men jag har tänkt att de är barn och leker och härjar, klättrar osv. Leker med kompisar på dagis osv osv.. 

Men nu vet man.. Jag ska självklart ta upp det också. Jag har nog fotat barnet vid något tillfälle så jag ska gå igenom alla tusen bilder. 

Självklart ångrar man att man inte anmält på en gång efter man misstänk utan "försökte" hitta ursäkter.. Usch.. och jag har trott att man måste ha bevis för att anmäla men polisen sa att jag inte behövde tänka på det utan skulle ringa för minsta lilla när det gäller barnen. 

Man blir mörkrädd över hur hjärntvättad och manipulerad man har blivit. 

Så nu har jag hällt bensin på brasan efter denna anmälan. Men ger man sig på oskyldiga barn så har man gått för långt! 

De är för små.. Under 3.

Tack <3

Vi är redan under domstol. De dömde till samarbetssamtal hos FR igen och DÄR ska vi diskutera umgänge/vårdnad för att enas som det. Det kommer inte gå! Vi kan inte enas.

Jag har redan yrkat på ensam vårdnad och står fast vid det umgänge som är.

Det är FR som redovisar till TR. 

Men jag tänker att i nästa samtal säga att detta ger ingenting och att jag inte längre är intresserad av samarbetssamtal. Då måste hon redovisa att vi inte kan enas och utredning från domstol startar.

Jag har bollat dessa tankar med min advokat. Men inte fastställt ännu. 

Nu är ju läget annorlunda när han gått sig på mitt andra barn..