Ohållbar sömnsituation - 2h läggningar

Hejsan!
Trebarnsmamma här, samtliga har krånglat ordentligt (och länge) vid läggningar. Min första fråga: Vilken tid påbörjar ni nattningen? Är barnet trött på morgonen/på dagen? Det kan vara att ni påbörjar läggningen för tidigt, eller för sent... Om "sömntåget" har gått kan barnet bli uppe varv igen/andra andningen och då blir det svårare att somna. Börjar man för tidigt, å andra sidan, kanske barnet faktiskt inte är trött och orkar då krångla i 2h. Och om ni ändå lägger 2h på nattning med ledset/upprört barn så kanske det är bättre att låta barnet leka lugna lekar för att sedan lägga sig en timme eller två senare... Med det sagt så är det ju väldigt svårt att veta varför det drar ut så länge på nattningarna. Som flera skrivit kan det ju vara många andra saker som de långa nattningarna beror på, MEN det man ändå kan testa är att börja natta senare på kvällen då man vet att barnet är trött. På så vis kanske nattningarna blir kortare och man kan bryta en ond spiral... Sen kan en del barn, särskilt om de har lite "oro i kroppen" vid nattningar, behöva att man håller om dem ordentligt så att de kan få lugna ner sig i en trygg famn... Det handlar inte om att man ska hålla fast barnet, förstås, men ändå hindra barnet från att hoppa ner från sängen/springa omkring/ rulla runt vilt m.m. som i alla fall mina barn har hållit på med för att hålla sig själva vakna. Hela tiden med en mild och kärleksfull ton, kanske prata lugnande, vyssja, sjunga eller så, men visa med kroppen att barnen behöver vara stilla för att somna... Det är ju en hjälp att komma till ro som barnen inte riktigt själva kan känna att de behöver i den åldern, tänker jag.

Och tappa inte hoppet, glöm inte att försöka utvärdera och se om era förändringar ger någon effekt... Fira även små framgångar... och framförallt håll ut så gott det går. Det har långsamt blivit bättre och bättre ju äldre barnen blir i min egen erfarenhet. Lycka till nu!