Märker dina barn av detta själva, eller har de hört dig prata om att dina föräldrar inte beter sig likadant mot dem som sina kusiner? Det kan isf tyvärr färga dem, de kanske inte hade upptäckt det annars.
Om du vill förbättra relationen finns inget annat val än att fortsätta försöka få dina föräldrar att lära känna dina barn, annars ser de ju aldrig de där fina sidorna som du vet finns där.
Tack för att du svarar. Jag har aldrig nämnt någonting utan snarare pratat otroligt väl om mina föräldrar, peppar barnen inför besök, bjudit in till umgänge, bett mina föräldrar vara barnvakt fastän vi inte behövde hjälp osv.
Nu vill jag snarare skydda barnen från dem. Vill inte att de ska känna sig bortvalda och behöva titta på när kusinerna favoriseras framför deras ögon.
Jag var jättenära min mormor men kände knappt farmor och det var inget jag tänkte så mycket på som barn. Inser att jag måste släppa min egen önskan om att mina föräldrar ska känna dem och tycka om dem. Det är en sorg för mig.
Hade någon annan person pratat om min dotter på det nedlåtande sätt som min egen pappa gjorde så hade jag inte träffat den personen mer.
Hur ska jag göra på födelsedagar och julafton? Vill helst inte ens bjuda dem längre. Men måste ju för barnens skull.