Vi måste prata med en sjuksköterska och berätta varför vi är sjuka. De ger råd om det behövs och hör av sig varannan dag.
Det förhindrar säkert inte alla som är låtsasjuka men de flesta dra sig nog. 14 dagar senare anmäler man till fk.
Ersättning för karens får vi nu direkt.
Läs vad jag skriver. Man förklarar för sköterskan vad som är fel. Man får hälsoråd om man behöver och de återkopplar regelbundet. Jag har inte skrivit någonstans att arbetsgivaren blir informerad om vilken sjukdom det gäller.
Jag är kommunalt anställd och de i sin tur anlitar Previa för att sköta sjuk/friskanmälan.
Man kan som arbetsgivare neka en anställd sjuklön om hen;
" medvetet eller av grovt slarv har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter om något som har betydelse för rätten till sjuklön."
Är man inte ärlig så kan man alltså få nej. Sen exakt hur ingående information man behöver delge sin arbetsgivare och var gränsen går så att säga är upp till arbetsgivare att beskriva. Jag som arbetstagare ska veta vad som krävs av mig när jag sjukanmäler mig. Som tex. att jag ska ringa en viss telefontjänst, jag förväntas ha en dialog med min chef efter x antal dagar, jag förväntas registrera min frånvaro i ett lönesystem som jag loggar in i osv.
Jag tycker att modellen med tex Previa verkar ganska bra. Särskilt om det funkar att sjukanmäla sig väldigt tidigt på dagen (på natten ) vilket gör man snabbare kan ordna en vikarie. Och att man kan känna sig bekväm med att vara ärlig med sköterskan som ringer utan att hen för informationen vidare, om jag förstod det rätt? Så att sköterskan förmedlar till arbetsgivaren att hen bekräftar att jag faktiskt är sjuk men exakt vad det handlar om behöver inte föras vidare. Förrän förstås, om det kommer till det, jag blir sjuk en längre tid och det startas en rehabutredning. Då behöver min arbetsgivare veta varför jag är sjuk, hur framtidsutsikterna ser ut och vad för sorts arbete det vore möjligt för mig att utföra i det längre perspektivet.
Hamnar du i en rehabsituation så jo, då behöver du uppge vad sjukskrivningen bottnar sig i. Annars kan inte arbetsgivaren fullgöra sitt rehabuppdrag vilket är väldigt omfattande.
Det håller jag med om. Men min erfarenhet är att när en sjukskrivning blir långvarig och arbetsgivarens ansvar för att utreda vägen framåt så att säga, så är det få (för att säga inga ) läkarintyg som utan bilagor kan styrka varför förmågan är nedsatt på det viset. Medarbetarens rätt till sjuklön och frånvaro med hänvisning till nedsatt arbetsförmåga måste vara så pass tydligt att man kan utreda vad hen eventuellt skulle kunna göra istället, vilka begränsningar som finns osv. Oftast löser man detta, jag har hittills aldrig hamnat i att vi inte kunnat komma vidare i ett sådant fall.
Det är en sak om vi pratar 2-3v. Då kan en person med benbrott behöva vara hemma initialt pga smärta och omak. Även om benet sedan fortfarande är i gips så kan vederbörande utföra arbete framför en dator i hemmet eller om man via FK får rätt att åka taxi till och från sitt arbete.