kär i kille jag aldrig pratat med

Men, förstår jag rätt i att du aldrig ens pratat med denna kille? Än mindre varit tillsammans med honom? Vad i denna kille är det som du säger dig älska när du inte alls känner honom eller har umgåtts med honom?

Jag menar inte att förminska dina känslor eller göra mig lustig utan det är en uppriktig fundering för att kanske kunna bolla tankar med dig.

Ja precis vi har aldrig pratat med varandra, men jag är ändå ???? procent säker på att han är riktigt kär i mig då han visar det med sina handlingar, en gång såg han mig när jag kollade tillbaka så log han och kollade bort

Du behöver terapi. Du är inte kär i honom, det är mycket riktigt ditt "inner child" som skriker helt desperat. Ta itu med dina issues istället, om du försöker nåt med den där killen kommer det inte bli hälsosamt.

Av vad du skrivit låter det som du är gränspsykotisk. Du bör söka stöd hos vården snarast.

Av vad du skrivit låter det som du är gränspsykotisk. Du bör söka stöd hos vården snarast.

Oj, här var det mycket att gräva i för en psykolog. Ursäkta TS men det här är något din hjärna kokat ihop. 

Han var kär i dig för 10 år sen? Av någon anledning får du för dig att det fortfarande gäller? 

Fatta hur barn/ungdomars känslor fungerar - det kan blossa upp och vara mycket intensivt men det går också över, speciellt när man aldrig blev ihop. 

Oavsett vad som sker i nutid, eller att ni råkar titta på varann när ni möts så kan det aldrig vara = han är kär i dig nu som han var för 10 år sen. 

Du har sagt att det är 100% säkert att han är kär i dig

hej, tror inte du är psykotisk. du känner starka känslor och kanske ditt gråtande på kvällen är någon form av bearbetning av trauma du hade då, för tio år sen, som han  påminner dig om.

däremot så får du skilja på flört, intresse och att vara soulmates. absolut tror jag intresse finns mellan er två, utan tvekan. och kanske din intuition är rätt att det kan utvecklas till nåt.

men det kan också rinna ut i sanden om ni väl börjar dejta. den spänning ni byggt upp vilar ju lite på fantasier.

tänk om hans röst låter som en hes kalkon, fniss.

kram och lycka till nu, våga ta steget. hejda honom, säg "Du! jag känner igen dig, har inte vi gått i samma skola!" så inleder du nåt den vägen.

Hur gammal är du?

Har det hänt nåt stort i ditt liv som får dig att söka kärlek nu?

Så den här killen var kär i dig när ni var yngre än 12, men ni har aldrig pratat?

Jag kan förstå om du fantiserar om det.

När man är 12 är man ett barn, kärleken är oskyldig(are), och man har inte gått på de smällar vuxenlivet bjuder på.

Fin dröm kanske, men du måste inse att det är vad det är.

Så den här killen var kär i dig när ni var yngre än 12, men ni har aldrig pratat?

Jag kan förstå om du fantiserar om det.

När man är 12 är man ett barn, kärleken är oskyldig(are), och man har inte gått på de smällar vuxenlivet bjuder på.

Fin dröm kanske, men du måste inse att det är vad det är.

Har det varit såhär med de killar du tidigare skrev var oseriösa, du har trott att ni haft nåt på gång, men det har ni inte..?

På vilket sätt är det ett trauma att killar du enbart pratat med inte vill ha en relation med dig?

Så i har varit ihop? Eller var det bara sex?

Då är traumatiserad ett för starkt uttryck.

Att killar du chattar med inte vill ha ett förhållande ger inte ett trauma.

TS, du behöver hjälp. Du lider av vanföreställningar. Att den här killen är kär i dig är rena fantasier som du har börjat tro på. Din hjärna kan alltså inte skilja mellan fantasi och verklighet. Jag säger inte detta för att vara taskig, utan för att du behöver hjälp så att du kan må bättre. För att leva i en fantasi kommer bara att få dig att fortsätta må dåligt.

Det finns absolut ingenting i det du beskriver som tyder på att killen är kär i dig. Att han har tittat på dig flera gånger (eller att du har upplevt det så) behöver inte betyda något alls. Ni har inte pratat med varandra på tio år, ni känner inte varandra, så sannolikheten att han är kär i dig är så gott som obefintlig. Det är en fantasi av honom du är kär i, inte den han verkligen är. Du känner honom inte.

Du kan inte rå för att du har drabbats av vanföreställningar, men du behöver professionell hjälp med att bli av med dem, så att du kan träffa en verklig person som du älskar och som älskar dig tillbaka. Du skriver att du längtar efter kärlek. Du kan finna kärleken, men då måste du släppa dina fantasier. Vänd dig till din vårdcentral eller till en psykolog.

Det låter snarare som att du lider av, vad som på engelska kallas: limerence. Finns dåligt med källor på svenska, men desto mer på engelska, om du är någorlunda flytande i det.

Tyvärr hittade jag bara en på svenska, och det till en blogg dessutom, men vad jag kan se beskriver den fenomenet väldigt bra. www.mazily.se/blog/limerence-vad-det-ar-och-hur-du-vet-om-du-har-det/