Efter så här långt tid är det verkligen dags! Väntar du längre så kommer det bara bli värre för er båda två ifall det är en viktig fråga för henne.
Varför har du inte själv försökt utreda vidare om det verkligen är stopp och kanske kan åtgärdas? Just nu lever du och en ev partner i limbo, och det kan sluta väldigt olyckligt om man inte har alla fakta på bordet.
Självklart! Men om man har ett fastare förhållande kan man kanske ha byggt upp något tillsammans och då ha en tydligare trygghet. Om jag säger det nu kan det snarare skrämma bort någon, min plan var väl mer att vänta tills vi faktiskt är tillsammans, och kanske sagt att vi älskar varandra.
En jättesvår fråga, särskilt då jag inte vill vara en egoistisk person och ''ljuga''...
Och samtidigt har erfarenheten att jag blev lämnad av en person jag älskade mitt under pågående utredning.
Jag vet inte exakt hur viktig fråga det är för henne. Den är inte aktuell just nu i alla fall.
Att jag inte fortsatte utreda tidigare var att den regionala sjukvården avbröt utredningen och det slutgiltiga beskedet var att ''Du har troligtvis spermieproduktion'' och att de trodde att avsaknaden berodde på stopp. Samtidigt är jag rädd att få höra en obekväm sanning. Det kan i sällsynta fall åtgärdas, att helt enkelt operera bort stoppet.
Jag förstår vad du skriver, men det är onödigt att kalla någon en skitstövel. Framförallt för något man inte själv har valt och som brottas med problemet varje dag. Ändå värt att tänka på.
Jag tycker du ska berätta. Lämnar hon dig på samma sätt som din förra tjej så var hon ändå inte mycket att ha.