Ska du alltså rycka upp tre barn ur deras vardagsmiljö och sociala sammanhang? För dig är det definitionen på flyttbar? För mig låter det som totalt vansinne. Låt barnen ha sin uppväxt i fred, flytta ihop när de flugit ur boet istället.
Skulle man inte kunna vara flyttbar för att man har barn? Då skulle inga nya familjekonstellationer kunna bildas.
Finns absolut fördelar då både jag och barnen har en dröm om att bo på landet. De önskar sig djur vi inte har möjlighet att ha i en lägenhet. Barnen gillar min pojkvän och de går bra ihop. Barnens pappa valde tidigt att inte vara en del av oss så min pojkvän är den enda "pappan" de har.
Det jag ville med mitt inlägg var att få ta del av andras erfarenheter kring en flytt som innebar omställning i vardagen då jag vill barnens bästa.
Jag och min pojkvän har varit tillsammans i 1.5 år. Vi båda önskar samboliv och tillökning. Men jag kastar mig inte in i något utan det ska kännas rätt. Hade jag inte haft barn så skulle jag inte tvekat att flyttat. Då hade vi redan varit sambos nu och kanske en bebis på g.
Det är inte farligt att flytta. Visst om umgänget med fadern skulle försvåras, men som TS förtydligade senare är han inte med i bilden.
Du ser väldigt snävt på en flytt om du tror det enbart påverkar relationen till den andra föräldern. Det kan vara jättejobbigt för ett barn att börja i en helt ny skola där man inte känner någon, förstår du inte det? Likaså om barnet har fritidsaktiviteter där en grupp barn kanske tränat tillsammans i flera år, eller åkt på läger ihop.
Barnen kanske har nära till mormor/morfar, farmor/farfar och annan släkt idag. Det vet vi förvisso inget om i detta fall. Men barnens alla upparbetade relationer påverkas av en flytt.