Rädd för intimitet men vill bilda familj, kluven och behöver råd

Hej FamiljeLiv,

Jag har browsat flera trådar under åren men denna blir min första tråd. Jag vet inte om det är rätt ställe men önskar få råd och någon att prata med ang. min "unika" situation som jag beskriver.

Jag har hunnit fylla 35 i år (känner mig så gammal....) och kom till Sverige som 6-årig pojke med mina föräldrar (född i Ostasien). Under åren har jag hunnit skaffa mig en bra utbildning, PhD och nu har jag ett jobb på företag som jag är nöjd med.

Men under min uppväxt växte jag upp i ett hushåll med mycket bråk & gräl mellan föräldrarna. Källan är egentligen min mormor som var extremt temperamentsfull (hon måste alltid skälla ut/slå någon över minsta lilla grej för att må bra). Det har i sin tur tyvärr haft en negativ påverkan på min mina föräldrar och en negativ påverkan på mig. Jag mådde väldigt dåligt psykiskt under flera år och när jag flyttade hemifrån ville jag bara bo själv och njuta av lugnet som singel.

Sedan 5-7 år tillbaka har mina föräldrar regelbundet velat att jag ska träffa en partner för att ev. bilda familj med. Då har jag bara skjutit på/förträngt det. Dels beror det på att jag prioiterade min disputation och jobbsökade högre. Dels beror det också på att jag kanske har rädsla för intimitet. Men innest inne vill jag också träffa en bra partner när jag ser mina bekanta/kollegor bilda familjer. Men samtidigt framstår jag som distanserad person (vilket kan bero på min barndom) och jag vet inte om jag någonsin kommer lyckas. Blir dessutom inte yngre och får nu ångest att jag inte började tidigare.

Hej och tack för svaret och råd

Jag har haft två flickvänner i mitt liv. Det blev slut pga den ena flyttade till annat land medan den andra inte kunde flytta till sverige. Jag hade inte möjlighet att byta land då. Det var ömsesidig överenskommelse mao.

På senare tid har jag faktiskt funderat på vad det är för relation som jag vill ha och kom fram till att jag skulle vilja ha en partner med liknande värderingar som jag. Jag är en seriös, rationell, realistisk och rättvis person. Jag anser att man ska vara ansvarig för sin egen karriär/ekonomi och att man hjälper varandra att utvecklas men också när den ena befinner sig i en svacka (tex arbetslöshet). Utöver det anser jag att en bra relation byggs på ömsesidig respekt, delat ansvar i hushållet och att man kommer överens innan gällande diverse val och att konflikter löses med samtal och inte gräl/bråk (vill absolut inte uppleva det regelbundet).

Dock vet realisten i mig att många relationer slutar i skilsmässa/separation och om vi ska bli sambos så måste vi prata om hur tillgångarna ska delas/vad som gäller ekonomiskt om det blir separation (helst med en familjejurist). Detta för att undvika att någon åker på en ekonomisk smäll eller att någon blir extremt bitter efteråt. DEtta känns dock oerhört oromantiskt och jag är bara bekymrad att jag ställer för höga krav.

Hälsningar

Rädd för intimitet men vill bilda familj, kluven och behöver råd

INNEHÅLL