Snälla hjälp, otrogen sambo.

Hysterical bonding, kallas det. Hon har helt klart varit fysiskt otrogen och du vet knappt en bråkdel av sanningen.

Otrogna ljuger av en kombination av anledningar. De främsta är att de vill inte att det ska komma fram vilka skräpmänniskor de är, för den bilden överensstämmer inte med deras egna bild de har av sig själva. Kommer otroheten fram blir de tvungna att acceptera att denna skitmänniska är vem de är, både i sina egna och andras ögon.

De må kanske inte ha varit nöjda med relationen eller sig själva, men de har absolut ingen lust att betala priset för sina handlingar om partnern får reda på det, utan förminskar och sipprar fram sanningen och de avslöjar aldrig mer än det allra minsta de kan komma undan med. De rättfärdigar gärna detta beteende med att de inte vill såra partnern mer än nödvändigt, men detta bottnar egentligen bara i den första punkten. Samtidigt som de under otroheten blåst upp, och kanske t o m uppfunnit, alla upplevda brister och negativa sidor hos partnern, för att rättfärdiga för sig själva varför de är berättigade till att "få" vara otrogna, så att de kan sova om nätterna och se sig själva i spegeln.

Hej igen.

Jag känner bara för att skriva av mig lite, hoppas ni fortfarande kan komma med ny perspektiv. Det har varit ett helvete ett tag. Jag fick reda på att hon har kramats med sin kollega på jobbet under tiden dem skrev med varandra. Enligt henne vanliga kramar utan tafs eller kyssar. Det gjorde självklart att jag mådde ännu sämre. Vi är fortfarande tillsammans idag. Ni som skrev att det heta sexet skulle försvinna hade rätt. Kort efter att hon börjat jobba var hon som en helt annan person rent sexuellt. Det var inte förrän jag påpekade detta som hon började att förföra mig och bete sig som efter otroheten. Jag mår fortfarande skit, hon vill inte lämna mig och får panikattack när jag berättar att jag vill lämna henne. Detta gör jag inte pga barnen, ekonomi och att jag trots allt älskar henne. Men även det börjar rinna ur sanden, argumentet att det är för barnens skull och min kärlek till henne. Hon har bytt jobb, men det var inte hennes initiativ, det tog ca en månad efter hon börjat jobba. Jag hoppades att hon skulle inse det själv. Dock var hon snabb med att hitta en ny arbetsplats efter att jag förklarat hur ledsen och orolig jag var när hon jobbade. Jag tänker fruktansvärt ofta på om hon haft något sexuellt med honom, jag får bilder på när dem har sex. Detta är oönskade tankar, jag känner mig så nedvärderad och vet inte hur jag ska bli kvitt tankarna. De som jag pratat med IRL tycker att det är konstigt att två vuxna människor kramas. Vilket gör att min svartsjuka blir starkare och med det mår jag sämre och får de äckliga tankarna. Jag vet fortfarande inte hur jag ska gå vidare. Hon tar inga initiativ till att prata om det som hänt. Det känns som om hon tar mig för givet igen, vilket hon sagt att hon gjort under otroheten. Men enligt henne är hon orolig varje dag för att jag ska lämna. Jag vet inte vad mer jag ska berätta. Men har ni några frågor så försöker jag svara så gott jag kan. Till er som läst, tack från botten av ett sårat hjärta.

Det är ett ständigt helvete, det går inte en dag att jag tänker på vad hon gjort. Jag tänker tillbaka till då det hände och blir otroligt frustrerad över hennes agerande. Inte nog med att hon var otrogen utan hon hade också ett jävla driv. Jag stöttade självklart henne i allt hon gjorde då. Det var att fixa naglarna, frasarna, köpa nya kläder, tränade, bad om nya underkläder etc. Ja, hon hade ett starkt driv till att göra saker som aldrig förr.

Idag så funderar jag varje dag på om jag ska lämna henne. Vissa dagar är det inte lika intensivt och då är det "bra'" mellan oss. Jag har verkligen svårt att tro att hon inte gjort något mer än att bara kramats och skrivit med han. Dem jobbade tillsammans, på ett jobb där hon kan sluta betydligt senare och tidigare än schemat. Dem gick på AW tillsammans, dem skrev med varandra i månader. Känns ju otroligt långsökt att två vuxna människor bara kramas och att det stannar där.

Barnen, det är där som jag sagt tidigare allting skiter sig. Jag kan inte föreställa mig hur dem kommer må om jag lämnar henne, värst av allt är att jag kan inte tänka mig ett liv där jag bara får ha dem vv. Jag känner mig så otroligt liten.

Vad gäller parterapi så är det något som jag är osäker på, rädd att det skulle leda till att jag förlåter henne och att vi lägger allt bakom oss. Det vill jag inte, jag kommer aldrig unna henne den förlåtelsen, om vi separerar så ska hon åtminstone ha skuldkänslor för det hon gjort.

Jag hoppas att jag finner styrka och lämnar henne.

Mia verkar vara en tjej som inte har några gränser o skickar säkert naket till flera med. Ojoj sån skulle jag dumpa på plats.

Världen är så konstig, så du resonerar som att man ska kramas o skicka bilder på naket o så fast man har en man? Ojoj

Jag skriver en uppdatering inom ett par dagar. Har verkligen försökt undvika tråden och allt vad den innebär. Tack ... <3

Jag skriver en uppdatering inom ett par dagar. Har verkligen försökt undvika tråden och allt vad den innebär. Tack ... <3