Hej! Vi går i barn-tankar och har märkt att det är väldigt olika när man anser att det är okej att skaffa barn när man är ny på jobbet. Skulle därför vilja veta: hur länge tycker ni att man ska jobba på ett nytt jobb innan man börjar försöka bli gravid? Eller tycker ni det är okej att börja när man vill, kanske till och med innan man börjat på jobbet? Motivera gärna era svar! Intressant att veta varför folk tycker som de tycker.
Jag hade velat vara helt inskolad, så att säga, på jobbet innan jag försökte bli gravid. Det är jobbigt att vara på ett nytt jobb och är man gravid, trött och illamående kan det bli en övermäktigt. Hur lång startsträcka man har skiljer sig ju mellan olika jobb. Men ett halvår, ett år kanske.
Om man inte är den som är gravid så blir det ju en annan sak. Då är frågan om man har någon moralisk plikt mot arbetsgivaren. Tänker man inte ta föräldraledighet förrän barnet är ca ett år dröjer det ju lång tid från det att man börjar försöka tills det är dags att vara ledig, så det kan knappast vara ett problem någonstans. Min man började sin nuvarande tjänst med föräldraledighet. Känner en kvinna som blivit anställd som höggravid också. :) Men det tillhör ju inte det vanliga.
För min egen skull hade jag nog arbetat så pass att jag kommit in ordentligt i rollen, lärt känna kollegor hyfsat väl o.s.v. innan jag velat försöka. Då vet jag ju också numera hur ohemult dålig jag blir som gravid, så jag brukar bli sjukskriven mycket, och när jag väl jobbar är jag allt annat än på topp. Det känns helt enkelt pissjobbigt att ens tänka mig att vara ny på jobbet och gravid. För min skull. 
Från arbetsgivarens sida kanske det skulle vara lite småjobbigt med en ny som är gravid direkt och kanske frånvarande mycket, men vettiga arbetsgivare anställer förstås långsiktigt och fattar ju att personer i fertil ålder kan bli gravida när som helst.
Jag jobbar med HR och vill bara peppa dig att säga att det där gör ni precis som ni vill. Det finns ingen viss tid. Försök när ni vill. En bra arbetsgivare kommer att förstå och en dålig arbetsgivare måste ändå låta dig vara ledig, och du får tid att hitta något annat. Stort lycka till!
Svår fråga, en del av mig känner att man vill ha en chans att bli upplärd och visa framfötterna på jobbet när man just börjat.
Men sen har vi verkligheten också, jag och min man började försöka i mars i år trots att vi visste att min dåvarande tjänst gick ut sista juni, nu har jag påbörjat min nya tjänst och är fortfarande inte gravid. Att leta efter rätt tajming och sen tro att bara för att man försöker bli gravid så kommer de ske nu nu är allt annat än verkligheten för många, mina två tidigare barn har tagit ungefär 2 år av försök innan jag blev gravid så för oss kändes de inte ens som ett alternativ att vänta.
Nu får vi se när/om det tar sig men jag har faktiskt inte de minsta dåligt samvete mot min nya arbetsgivare om jag skulle bli gravid nu, de är en del av livet och en bra arbetsgivare har förståelse, skulle arbetsgivaren bli arg så är det ändå ingen arbetsgivare jag vill arbeta för.
Jag börjar nytt jobb om 2 veckor och har 6 månaders provanställning, vi har ett barn på snart 2 år sen tidigare och vill jätte gärna ha syskon. Det gick fort för oss att bli gravida förra gången, så jag vågar inte riskera att blir gravid innan jag känner mig helt säker på att jag får jobbet, skulle vara en katastrof för vår ekonomi och det skulle göra mig extremt stressad.
Men om några månader kommer vi börja, för åldern tickar på och som sagt vi är ju kvinnor i den åldern.
Har du nytt jobb eller har du börjat jobba? Provanställning?
Jag jobbar med HR och vill bara peppa dig att säga att det där gör ni precis som ni vill. Det finns ingen viss tid. Försök när ni vill. En bra arbetsgivare kommer att förstå och en dålig arbetsgivare måste ändå låta dig vara ledig, och du får tid att hitta något annat. Stort lycka till!
Hej! Vi går i barn-tankar och har märkt att det är väldigt olika när man anser att det är okej att skaffa barn när man är ny på jobbet. Skulle därför vilja veta: hur länge tycker ni att man ska jobba på ett nytt jobb innan man börjar försöka bli gravid? Eller tycker ni det är okej att börja när man vill, kanske till och med innan man börjat på jobbet? Motivera gärna era svar! Intressant att veta varför folk tycker som de tycker.
Jag tänker att det är två olika saker vad man har rätt till och vad som känns bra.
Klart att man lagligt har full rätt att skaffa barn när som helst och en arbetsgivare ska inte lägga sig i det alls. Klart att en HR svarar som ovan tex.
Men det är faktiskt något annat rent vad som faktiskt kanske känns bra i alla lägen. Börjar man nytt jobb vill man väl göra ett bra jobb, komma in i det, lära känna kollegor osv. Att då dag 1 berätta att man är gravid gör ju att känslan av engagemang i det jobbet tappas lite, just då. Jag vet att när jag blev gravid så slutade jag fokusera särskilt på mitt jobb, gjorde förstås det jag skulle men satt också av tiden en del, just för att man är trött och fokuserar på något annat.
Så jag skulle nog aldrig velat bli gravid förrän jag jobbat minst ett halvår. Då hinner man ju jobba minst ett år innan förlossningen.
Ok är det när som.
När det är lämpligt för en själv beror mycket kring omständigheter tänker jag. Både hur man prioriterar jobb, hur bråttom man har med barn, eventuellt annat i ens bakgrund...
Jag hade velat ha sgi och avklarad provanställning (om det handlar om tillsvidaretjänst).
Jag ställdes inför den frågan när vi planerade barn nr 2. Jag jobbar inom en bransch som är rätt svår att komma in i. Jag har haft jobb och stabil ekonomi, men inte alltid inom det jag vill jobba med. Fick tidsbegränsad anställning på ett ställe jag gärna ville in på och väntade med graviditet tills slutet av anställningen för att inte jobbet skulle påverkas om jag fick samma komplikationer som med första barnet. Men då hade jag haft lätt att bli gravid tidigare, var inte i nån kritisk ålder och värderade bra möjligheter på jobbet högt.
Däremot har jag med den bakgrunden också insett att man inte kan sätta saker på paus för evigt. Att vänta med barn tills jag hade fast anställning på drömjobbet var till slut inget alternativ, man måste leva under tiden och jag kunde försörja mig.
Hade jag haft svårt att bli gravid hade jag istället tex kanske inte pausat försöken pga ny anställning.