Pappan sa att mamman var psykiskt sjuk, barnen hämtades till jourhem

Om det är en uppenbar lögn så ska givetvis mamman polisanmäla pappan samt sjukvårdspersonalen och informera soc om att detta gått fel till. 

Däremot låter det inte som om det är hela sanningen här. Givetvis gör man inte så enbart på pappans ord? Om nu socialtjouren kontaktas enbart på pappans ord måste socialljouren ta reda på fakta innan de går vidare. Det finns mängder med regler för hur de olika instanserna får agera, och steg ett är att ta reda på fakta. De måste vara väldigt vana vid att folk säger lite vad som helst ibland, för att de inte vill att exet ska ha barnen. 
Att pappan sade något som i så fall är ren och skär lögn är förstås väldigt illa och det tycker jag mamman ska ta itu med.  Sedan är det då om sjukvårdspersonalen eller socialjouren gjort fel som måste utredas. Vanligt i såna här lägen är väl att barnen får åka till en släkting, tex farmor och farfar? 

Jag känner dock en person med psykisk ohälsa som är i samma sits som mamman i den här historien (dvs har inte barnen så mycket). Hon skulle kunna hävda att hon aldrig varit sjuk och det inte finns några besvär, och pappan till barnen skulle i ett sjukdomsläge som i historien, kunnat be vårdpersonalen om att ordna jourhem till barnen för att det vore bättre för barnen (eftersom det visst finns sjukdom och besvärligheter). Jag bara menar att det finns lägen där sånt här kan ske, och det är därför jag skriver att de olika instanserna knappast skulle göra så här bara för att en förälder påstår att den andre är sjuk utan att det kan finnas mer information bakom som inte står här.