Min sambo vill ha en hund, inte jag

Jag gillar hundar och katter. Är uppvuxen med hundar och har haft husdjur som vuxen.

Men jag förstår dig (men har svårare att förstå henne, ett husdjur ska vara välkommet av båda och även fungera som man bor och lever). Eftersom det är precis som du beskriver, hårigt, smutsigt och man blir bunden.

Jag kanske, kanske kan tänka mig hund när jag blir pensionär. Men endast om sambon också vill, utan övertalning. Katt blir det inte eftersom jag inte vill ha en innekatt och vi bor så att ha en katt som kan gå ut och in inte är möjligt.

Och en sak till. Ska man idag skaffa hund så är det svindyrt och långa väntetider om man vill köpa från en seriös uppfödare.

Räkna med minst 10-15 0000 kronor.

Det är pandemin.

Detta har tagits upp flera gånger i media. Bla så ökningen av smuggelhundar också har ökat det här senaste året

Jag har inte jämfört barn och hund, utan konstaterat att det är dyrt att skaffa hund i dag.

Kan det vara så att, när hon bodde själv hade hon inte ekonomi och möjlighet att ha hund?

Nu när förutsättningarna fanns så blev det mer aktuellt.

Bra att hon backade. Det är så viktigt för djurets mående att båda vill ha hund