Min sambo vill ha en hund, inte jag

Lite konstigt att jämföra barn och hund sådär. De allra flesta älskar nog sitt barn mest av allt i världen och är lycklig med sitt barn.

Hundlivet passar inte alla. Det handlar ju mest om att man inte har viljan och engagemanget som krävs. Man blir väldigt låst och det är dessutom inte billigt heller.

Inte jag heller. Många tjejer vill ha hunden i sängen.
Inte i mitt hem, kan jag lova.
Känner en tjej som hellre hånglar med sina hundar än med killar.
Har även sett många videos där tjejer låter hunden vispa runt med sin tunga i hennes mun.

I sådana fall är det ju bara bra att det tar slut. Ingen vill vara tillsammans med en person som känner starkare kärlek för hunden. När det gäller en sådan sak som att skaffa hund så är det viktigt att man är överens. Det funkar inte att köra sitt eget race i ett förhållande.

Varför drar du in barn i den här diskussionen? Vem här har sagt något om barn? Vi vet inte ens om ts och sambon har barn eller vill ha barn.

Jag själv har inga barn och jag har heller ingen hund. Har dock haft hund. Hundar dreglar och hårar. Dessutom kan de bära på fästingar eller andra kryp som de då drar in i bostaden. Annat smuts medföljer naturligtvis. Det fastnar ju under tassarna och i pälsen och man får knappast bort allt. Vem vet vad hunden har trampat i där ute?

Det kan också fastna bajs i pälsen efter att de har bajsat. Fräscht att detta då kan dras in i bostaden.

Jag vill inte leva bland smuts, dregel och hundhår. Självklart blir det hårigare och smutsigare när man har hund. Det innebär att man kommer att behöva städa oftare.

Dock så handlar det nog mest om att ts inte vill behöva vara bunden till hunden. Han vill inte behöva ha något ansvar över den, precis som han skriver. Man blir väldigt låst och alla vill inte vara låst till en hund.